Bonde söker fru

Bonde söker fru är ett tv-program som tydligen gjort att det blivit inne för tjejer att försöka få tag i en bonde, gifta sig och bli bondhustru. Åtminstone om man får tro kvällspressen. Vilket tjejer från storstäder bör ställa sig tveksamma till.


Många har säkert bilden av bonden och hans hustru sittande i dikesrenen bland blommor och blad med en kaffekorg, bullar och saft i solskenet på näthinnan när det talas om bönder och hur de lever i största frid på landet. Inget kunde vara mer felaktigt!


Vad de hugade damerna bör ha klart för sig är att det under sommaren är jobb nästan dygnet runt. Marktjänsten ska skötas av frun, medan bonden reparerar maskiner i en aldrig sinande takt. När det är dags för middag ska maten stå på bordet när bonden, drypande av svart olja, slår sig ner och hugger in. Bönder har ett hårt jobb, det duger inte att servera pasta eller sallader, nej, det ska vara stora stekar med sås och potatis.

Men innan de presumtiva fruarna intar spisen för matlagning måste de ha gått upp klockan 05.30 och hjälpa till med att mjölka korna och utfordra djuren. Varje dag, året om. Även på julafton och nyårsdagen.
Efter maten måste den blivande hustrun följa med ut i lagården och mocka koskit, grisskit eller annan skit efter vilka djur det nu finns på gården. Den lukt som sätter sig i går inte att få bort med aldrig så noggranna hårtvättar med aldrig så hårt parfymerat schampo.


Efter kvällsmjölkningen, som brukar vara klar så där vid 19.30-tiden kanske bondhustrun orkar koka kaffe, medan bonden själv somnar i tv-soffan. Det brukar vara ett sjå att väcka honom för att få honom att ta sig till sängen. Väl där somnar han omedelbart igen och ser ut som en säck potatis. Den har hon ingen nytta av i sängen!

Under hösten, normalt den period under året när bonden har minst att göra, då visar det sig väl att livet med en bonde ändå är som kvällstidningarna beskrivit. Icke, då kliver bonden upp redan klockan tre på natten för att dra till skogs med sina bondgrannar och bössor. Fram på eftermiddagen kommer han hem och slänger ett rådjur på köksbänken. Det är hustruns jobb att flå, stycka, förpacka och frysa in jaktbytet. Se till att ha slipat kniven, men avstå från din första tanke, nämligen att sticka den i din man. Det är försent. Han har bössan laddad.

Medan bonden slår gräs på åkrarna är det fruns uppgift att göra samma sak runt boningshuset, och det handlar inte om gräsmattor som brukar finnas runt städernas radhus. Räkna med två/tre timmars jobb med en gräsklippare som inte fått den service den borde. Kan frun in spe inte byta tändstift och olja bör hon hellre försöka fånga någon försäljare i stan.


På söndagarna då? Då är det väl lugnt. Icke, då vidtar kontorsarbete. Tro inte att byråkratin tar slut vid stadsgränsen, det gör den inte. Tvärtom, nu måste bondhustrun kunna fylla i EU-blanketter i en aldrig sinande ström, liksom att föra alla djurjournaler. Det är alltid hennes uppgift. Blir det fel och därmed uteblivna bidrag bör hon vara utrustad med ett tålamod som en sengångare. En ilsken bonde är inte lätt att tas med.

Får ni barn kommer frun i huset att upptäcka att närmsta skola ligger en mil bort. Kommunen har garanterat sparat in på skolskjutsar just där ni bor. Det blir fruns jobb att skjutsa telningarna till skolan och fotbollsträningen. Och att hämta ungarna när de ska hem. Räkna med bensinräkningar av astronomiska mått. Bondfrun måste lära sig att bilfärderna för att hämta och lämna barnen är detsamma som semesterresor till Medelhavet för vanligt folk.
Det visar sig också att bonden är med i den lokala LRF-föreningen, som har möten var fjortonde dag. Det är hustruns roll att baka kakor och bullar att ha med på mötena. Och det får inte vara bullar av samma kvalité som färdigköpta. Då blir det ett skitprat och skvallrande om hennes bakförmåga som hon inte trodde kunde vara möjligt.

Den blivande bondfrun måste också vara medveten om att hon ensam får stå för det sociala när de är bortbjudna. Hennes man kommer nämligen osvikligt att somna i samma stund de sätter sig ner för kaffet efter maten. Hon får vara glad om han inte snarkar. Den glädjen kommer hon dock inte att få uppleva.

På vintern är det värre än någonsin. Då fryser vattnet, strömmen går, träd faller över vägen, batteriet i traktorn ger upp och bensinen till motorsågen är slut. Det blir frun som får skotta sig fram till lagården medan bonden tar sig in till samhället på skidor och köper nya batterier och fyller bensindunken så han kan såga av de nedfallna träden så du kan köra ungarna till skolan i snöstormen.

Innan dess får bondhustrun själv mjölka, fodra och mocka. Se bara till att maten står på bordet när den ska!

Glöm inte heller bort släkten. Den kommer nämligen att vilja vara på landet under semestrarna.

Landet är detsamma som ert hem. Det blir fruns uppgift att laga mat till dem och hålla dem med all den markservice de förväntar sig, och det är mycket.

Mat och rena lakan är det minsta besväret. Alla släktingarna ska ut och köra traktor, vilket de inte kan utan de kör sönder och det är fruns uppgift att förhindra att blodvite uppstår mellan mannen och hans, och inte minst dina, släktingar.

Å andra sidan kommer du att träffa släktingar du inte sett sedan du döptes – varje sommar! Gå en kurs i psykologi före giftermålet.


Har du dåliga nerver bör du hålla dig till någon börsmäklare i stället för en bonde. När era pojkar närmar sig tonåren kommer de nämligen att ha trimmade mopeder som gör minst 70 km/tim.

För att inte tala om när de tömmer tanken på er bil för att kunna köra sin till a-traktor olagligt ombyggda skrotvolvo utan bromsar som gör minst 100. Det är ingenting för en bondmora med dåliga nerver att behöva vänta på att lösa ut ungarna från polisstationen i stan. För det kommer, var så säker!

Får ni flickor måste ni också slakta några av de andra djuren. För tjejerna kommer att tjata om en egen häst. Av ren självbevarelsedrift kommer ni att vara tvungna att köpa en eller fler hästar. De kommer att lova er att själva sköta om dem. Tro dem inte. Det blir mammas uppgift att sköta om hästen. Vilket görs varje kväll när du hellre hade velat vara inne i stugvärmen och titta på ett löjligt tv-program som heter ”Bonde söker fru”.


Bondens fru måste också vara politiskt intresserad. Fast inte av vilken politik som helst, du måste vara centerpartist, det är alla bönder och det kommer att falla på din lott att skriva protokoll efter varje möte ni tvingas gå på. Glöm för all del inte bort att bönder har synnerligen dålig hand med datorer. Kan du inte datorer själv så glöm inte att införskaffa en vanlig gammal skrivmaskin före bröllopet. Glöm inte att lagra upp så många färgband du kan hitta.

Döm inte livet på landet efter en såpopera i TV.


En bonde och hans fru.
Fast ibland så...