Inseminering på Ålatorp

Tidigare gjordes kalvarna av riktiga levande tjurar. Så går det inte till längre, numera blir korna med kalv genom inseminering, alltså konstgjord befruktning.

Insemineringen utfördes av specialister, s k inseminatörer som besökte gårdarna och utförde sitt jobb. Numera är det ganska vanligt att insemineringen görs av bonden själv. På Ålatorp gör Lennart själv korna med kalvar. Det får man göra efter att man gått en kurs och lärt sig hantera verktygen och korna på rätt sätt.

Oftast lyckas det. Genomsnittet ligger på ungefär 1,3 försök som lyckas.

T.v: Lennart kollar i journalen vilken tjurs sperma som ska användas. Mitten: Skyddsrock på! T.h: Upp med "medicinväskan".

Innanför mjölkrummet i ladugården finns utrustningen för insemineringen. Där finns en behållare med flytande kväve där spermierna från de olika tjurarna förvaras under stark kyla. Där finns också en "medicinväska" med de olika verktyg som behövs. Samt inte minst journalerna där man skriver in när, och med vilken tjurs sperma respektive ko är befruktad.

T.v: Lennart packar upp verktygen som ska användas. Mitten: Saxar och pincetter samt en digital termometer ingår. T.h: Här plockas det lilla plaströret med sperma upp ur behållaren med flytande kväve.
T.v: På med långa handsken. Inseminören ska långt in i kon så det gäller att skydda sig som vilken doktor som helst inför en operation.. Mitten: Sperman tinas upp under ett visst antal sekunder i vatten som håller en exakt temperatur. T.h: Lennart kollar att röret med sperma är korrekt inför ingreppet på kossan.

Det är inte många droppar sperma som används vid inseminationen. Och det är kanske inte så underligt med tanke på att en tjur lämnar ifrån sig ca 4 ml sperma per ejakulat. Detta kan jämföras med en ex v en galt som lämnar ca 250 ml. För att inte tala om en hingst som lämnar ca 70 ml. Det är med andra ord stor variation på hur mycket sperma olika djur lämnar ifrån sig. Stort djur behöver alltså inte betyda mest mängd sperma.

Det går att inseminera många olika djur, fast det är vanligast på nötkreatur. I Sverige insemineras ca 90% av alla mjölkkor och ca 40% av suggorna. Man inseminerar också både hästar och får, dock inte alls i samma omfattning som för mjölkkor.

Metoden att inseminera utvecklades i Ryssland av veterinären Ilja Ivanovitj Ivanov (död 1932). Redan vid tiden för första världskriget fanns i Ryssland ca 400 seminveterinärer. Metoden att inseminera kor började i Sverige 1936 på ett institut för husdjursförädling i trakten av Södertälje.

Det vanligaste djuret att inseminera torde vara just mjölkkor och grisar men metoden används även på hjort, chinchilla, hund, get, räv, och bi. Även fåglar insemineras och då särskilt kalkon.

Hur får man då tag på sperman? Ja, det funderade man på redan under antiken. Enligt gamla uppteckningar gjordes försök att placera en av hingstsperma indränkt tvättsvamp i vaginan på ett sto. Huvuvida försöket lyckades eller inte framgår tyvärr inte. Gissnigsvis misslyckades det.

Det vi kan kalla det första vetenskapliga försöken gjordes på hund i Italien av Lazzaro Spallanzani.

Konsten att frysa sperma för att sedan tina den med bibehållen rörlighet utvecklades i England i slutet av 1940-talet. Temperaturen vid fryst spermaförvaring ligger på -196 grader C. Sperman förvaras dosvis i små smala rör som kallas för payetter.

Nu är det dags att göra kossan med kalv! Lennart förbereder sig att föra in röret med tjurens sperma medan Lena håller kons svans i ett stadigt grepp.

T.h: Lennart känner sig för och placerar röret med sperman på rätt plats inne i kon.

 

Nedan: Här ser man tydligt hur röret förs in i slidan på den förhoppningsvis blivande gravida kossan.Om insemineringen lyckas kommer hon att fortsätta producera mjölk ytterligare ett år.