Kalvning på Ålatorp

På Ålatorp föds kalvarna i kalvboxar där kon, eller kvigan, vistas inför den kommande nedkomsten. Boxarna är stora och rejäla så den blivande mamman har gott om plats.

Till höger ser vi en kviga som just ska till att få sin första kalv. Man ser att frambenens klövar redan har börjat komma ut.

Här ser man tydligt hur även kalvens nos sticker ut i den vida världen. Frågan om det är en tjurkalv eller en kvigkalv återstår dock ännu en stund innan den kan besvaras.

 

På bilden nedan är födseln praktiskt taget över. Nästan hela kalven är ute och nu återstår bara den spännande frågan om det blev en kille eller en tjej.

Nå Lennart, vad blev det? Jo, det blev en kviga och den får bo kvar på Ålatorp till det är dags att även den får en kalv och alltså i förlängningen en helt vanlig mjölkko.

Det är inte helt ovanligt att storstadsbor inte förstår hur det här med mjölk går till egentligen. Att kon måste få en kalv för att det ska bli mjölk.

Tjurkalvar som föds på gården säljs efter några veckor till en annan gård i närheten som är specialicerad på köttproduktion.

– Vad är du förr´en? Aha, du är min, det känner jag på lukten.

Mamma och barn bekantar sig med varandra innan det är dags att börja äta. Under flera dagar får kalven s.k. råmjölk, vilket är den första mjölken som den nyblivna kon producerar. Råmjölken innehåller mängder med ämnen som är viktiga för kalvens fortsatta utveckling. Det är mycket viktigt att kalven får äta råmjölk de första dagarna av sin levnad. Att sedan människor också använder råmjölk till s.k. kalvdans är en annan sak, men gott!

T.v. Kon är synnerligen misstänksam mot den där typen med kamera och blixt. Stick, vet´ja!


Vad är råmjölk, och varför är den så viktig för kalven?

Råmjölk är den mjölk som produceras de första dagarna efter förlossningen. Den kallas också för "kolostrum" och skillnaden mot den vanliga mjölken är betydande.

Speciellt utmärkande för råmjölk är dess höga proteinhalt, speciellt mängden antikroppar. Dessutom har råmjölk hög halt av järn och koppar. Det är livsviktigt för den nyfödda ungen att få råmjölk inom några timmar efter födseln. Ungen måste få tillgång till råmjölk innan passagen för globulinmolekylerna genom tarmen stängs. Dessa molekyler är avsevärt större än normalt vilket gör att passagen för dessa stängs av efter ganska kort tid, innan dess måste kalven ha druckit råmjölk. Det hela

beror på att antikroppar från modern inte kan passera från hennes blod genom moderkakan till ungen. Går det för lång tid innan kalven får dricka råmjölk så stängs alltså även vägen genom tarmen.

Människor utnyttjar det faktum att råmjölk stelnar när den hettas upp. Ställer man in ett fat råmjölk, gärna blandad med kanel, i en varm ung blir konsistensen ungefär som en vanlig pannkaka. Maträtten kallas för "kalvdans" eller rätt och slätt råmjölkspannkaka. Mycket gott!

Råmjölk används också inom medicinen och i viss mån även inom hälsokosten (antikroppar och tillväxtfaktorer) samt till skönhetsvård i form av hudkrämer.


När det hela lugnat ner sig något är det dags att börja sköta om ungen. Bland annat gäller det att slicka ungen torr och fin. Det är det kon gör på bilden till höger.
Det gäller att försöka komma upp på benen så fort som möjligt för kalven. Kossan knuffar och buffar på sin unge för att få den att resa sig upp. Det är inte så lätt alla gånger, kalven har ju fyra ben att hålla reda på och koordinationsförmågan är kanske inte den allra bästa så här i början.
Besökande denna sida: