Teknik i lagårn på Ålatorp

Utfodringen av korna vid mjökdags sker via en automtiskt styrd fodervagn som går på en skena i taket. Den kan ställas in med en inbyggd dator som portionerar ut rätt mängd och rätt blandning av foder. Här ställer Lennart in vagnen innan den kör iväg och ger korna mat. Korna i sin tur väntar ivrigt på att vagnen ska komma just till deras plats, för då blir det äntligen käk.
På en spik hänger två viktiga verktyg för mjölkningen. Dels en mjölkpall och dels en sparkbåge. Sparkbågen sätter man på korna med blå markering på svansen i förhoppning att kossan då inte kommer att sparka ut tänderna på mjölkaren. Mjölkpallen spänner man på sig för att få en bekvämare arbetsställning när man hänger mjölkmaskinen på kossan. Till höger ses Lennart utnytta bägge tillbehören.
Tre bakar i aktion. Två av dem slår bort flugor och den tredje visar den enbenta mjölkpallens konstruktion. Blåsvansade kor kan vara litet besvärliga. Den kan exempelvis vilja tackla mjölkaren.
I lagårn blandas både nya och gammal teknik. Ett vanligt gammaldags flugpapper går inte av för hackor när det gäller att ta död på kornas plågoandar. Man hänger upp fångstpappren vid fönstren och bara väntar. När pappren är fulla med flugor kan man rulla ihop det, stoppa det i en kastrull, tillsätta vatten och litet salt och låta det koka till en god soppa. Nej, det receptet på soppa är faktiskt bara skämt!
Besökare till lagårn på Ålatorp möts av dessa tre skyltar på lagårdsväggen och det gäller att ta ställning till dem före entré.

Vad säger oss skylten att gården har en BVD-fri djurbesättning? Vad är alltså BVD?

Jo, BVD är en infektionssjukdom som angriper nötdjur och sjukdomen orsakas av ett pestvirus. Sjukdomen finns överallt på jorden. Sjukdomen yttrar sig som diarré, missfall, missbildning, dödfödda kalvar och allmän ökad sjuklighet på grund av att djuren får försämrat immunförsvar. Sjukdomen kan inte botas utan man kan endast insätta symtomlindrande behandling. Ett kalvfoster kan få sjukdomen om modern smittas före 120 dagars dräktighet. En kalv som smittats på det viset kommer att sprida BVD under hela sitt liv. Dessutom är det troligt att kalven i sinom tid kommer att insjukna i en BVD-form som kallas "muscosal disease". 1995 beräknades förlusterna för landets mjölkbönder till ca 45 miljoner kroner men ett kontrollprogram och utslaktning av smittbärarande djur syftar till att få Sverige helt fritt från BVD. Det anses att Sverige bör kunna vara helt fritt från sjukdomen några år in på 2000-talet. Ålatorp hör, som synes av skylten, redan till de gårdar som uppfyller kraven.

Leukos när den uppstår hos nötkreatur kallas för "bovin leukos" och är en cancersjukdom. Formen som angriper nötdjur heter EBL och är en förkortning för "enzootiskt bovin leukos".

Sjukdomen orsakas av bovint leukemivirus (BLV) som angriper B-lymfocyterna. Naturligt finns BLV-infektion hos förutom vanliga kor även hos får, vattenbufflar och en sorts gnagare som heter Kapybara. Sjukdomen finns över hela världen, framförallt i USA där smittan är mycket utbredd. I Europa och spciellt i Sverige är smittan mer eller mindre utrotad efter omfattande program för bekämpning. Smittan sprids via blod, mjölk, saliv och fostervatten men kan som tur är inte överföras till människa. Djur som får tumörer i lymfkörtlar eller andra organ magrar och dör oftast inom några veckor till månader. Sjukdomen går inte att behandla. Likaså är den anmälningspliktig och är utsatt för ett tvingande prorgram mot smittspridning. Sverige beräknas vara helt fritt från EBL-smitta under de första åren in på 2000-talet tack vare den omfattande bekämpningen

Säker gård säger vad man tror, nämligen att gården är säker. Begreppet står för att Länsförsäkringar gått igenom gården med en checklista och att de brister som då framkommit åtgärdas. Det måste finnas brandsläcksutrustning i alla byggnader på gården, brandvarnare måste finnas i bostadshuset liksom att det måste finnas jordfelsbrytare i alla byggnader. För att gården ska kunna betraktas som "säker gård" måste ägaren delta i en studiecirkel innan anslutning och sedan delta i en kurs vart tredje år. Då har bonden rätt att sätta upp skylten som talar om att gården är "*Säker gård.
Här har det kommit tre besökare till lagårn, men de verkar inte så intresserade av kossorna utan ännu mer lockar den snälla och mjuka gårdvaren Zingo. Känslorna verkar vara ömsesidiga.