Lasse Strömberg på Nätet

Det tidiga svenska trafikflygets historia

Det svenska trafikflyget började den 2 juni 1924. Då startade det första flygplanet från sjöflygplatsen Lindarängen på djurgården i Stockholm. Färden ställdes till Helsningfors. Bolaget som startade trafikflyget hette Aktiebolaget Aerotransport, förkortat ABA. Flygplanet som det hela började med var en Junkers F 13 med registreringsnummer S-AAAC. Sedemera ändrades registreringen på detta flygplan till SE-AAC. Detta flygplan tillbringade sina första år på linjen Stockholm - Helsningfors och blev 1928 omgjord till världens första flygande postkupé. Som postflygplan utnyttjades det som nattpostplan mellan Stockholm - Malmö - Amsterdam - London. Under sin tid som postflygplan hade det till och med en brevlåda inbyggd och en postiljon medföljde flygningarna och sorterade posten under färden. Detta plan är numera upphängd under taket på Tekniska museet i Stockholm. Flygplanet kunde ta fyra passagerare.

ABA hade flera flygplan av samma typ med följande registreringsnummer: S-AAAB (SE-AAB), S-ATAA, S-AUAA (SE-AUA), S-AWAA, S-AZAA.

< S-AAAB flög också det på linjen Stockholm - Helsningfors mellan åren 1924 till 1927. Detta plan såldes 1932 till den kände flygaren Albin Ahrenberg som använde det för rundtursflygningar runt om i landet. En dag med dåligt väder i närheten av Boden tvingades planet nödlanda på en bergssida varvid det totalförstördes. Ingen person, vare sig passagerare eller pilot - som inte var Ahrenberg - blev turligt nog skadad.

S-ATAA flög linjen Malmö - Hamburg och med påmonterade pontoner mellan Stockholm - Helsningfors. Detta plan totalförstördes på Lindarängen genom en brand i förgasaren.

S-AUAA gjorde tjänst på linjen Malmö - Hamburg och Stockholm - Helsingfors. 1929 såldes planet till Röda korset som använde det för ambulanstransporter i första hand inom Stockholms skärgård. Vid en sådan transport 1930 havererade planet och totalförstördes.

Även S-AWAA gjorde tjänst som ambulansflygplan inom Röda korset. Det var stationerat i Östersund.

S-AZAA såldes tillbaka till Junkersfabriken år 1927. Innan dess hade det flugit linjerna Malmö - Köpenhamn och Malmö - Hamburg. Detta plan användes endast som landflygplan.

ABA började så småningom döpa sina flygplan, en sed som lever kvar än i dag genom SAS som fortfarande har namn på sina flygplan.
Redan 1925 utökades ABA:s flygplansflotta med tremotoriga flygplan av typen Junkers G 23, en föregångare till den mer kända Junkers JU-52. Man hade fyra stycken av den typen. Det första, S-AAAE (SE-AAE) levererades i maj 1925. Det döptes till "Svealand" och sattes in på linjen Malmö - Hamburg - Amsterdam. Det totalhavererade i augusti 1932 under en nattpostflygning från Amsterdam. Piloten hamnade i dåligt väder och när han på låg höjd försökte hitta en nödlandningsplats kolliderade planet med ett hus och bägge besättningsmännen omkom.

ABA hade ett flertal plan av typen Junkers G 23, S-AAAF (SE-AAF), hette "Skåne" och flög linjen Malmö - Hamburg - Amsterdam. Vid en resa byttes magneterna inte mindre än 11 gånger. Det gällde att ha med sig reservdelar under resan. "Skåne" förstördes vid en nödlandning vid tysk-holländska gränsen. Planet rullade efter en lyckad landning in i en skogsdunge och blev så svårt skadat att det inte kunde repareras. Ingen person skadades vid landningen.

Även S-AAAG (SE-AAG) "Norrland" användes på sträckan Malmö - Hamburg - Amsterdam. Detta plan mötte sitt öde på ett kanske litet onödigt sätt. När planet stod i hangar på Bulltofta i Malmö tappade en mekaniker sin sladdlampa i ett oljetråg som stod under en av planets motorer. När lampan krossades tog litet bensin och spillolja som fanns i tråget eld och flygplanet förstördes helt och hangaren delvis.

S-AAAD, "Götaland" gick på samma linje som de tidigare men såldes efter ca ett år till ett spanskt flygbolag. Dess vidare öden är okänt.

S-AABG är en riktig kändis!
Typen är en Junkers G 24, en förbättrad G 23. "Uppland" som hon kom att kallas användes på somrarna som sjöflygplan mellan Stockholm - Helsingfors och som landflygplan under vintrarna på linjen Malmö - Hamburg - Amsterdam. Faktum är att "Uppland" var mycket omskrivet på sin tid. Det var en riktig kändis. Planet användes för att undsätta den olycksdrabbade italienska Nobilexpetionen som försvann i Arktis. "Uppland" flög sträckan Tromsö - Spetsbergen på 6 timmar och 10 minuter. Det var första gången ett flygplan gjort en överflygning av Norra Ishavet utan mellanlandning.

SE-ABZ "Dalsland" kom i ABA:s tjänst 1929 och användes som nattpostplan Stockholm - Malmö och vidare Malmö - Hannover. Vid ett tillfälle tappade planet ett hjul i Öresund men piloten lyckades landa på ett hjul utan att planet fick några allvarligare skador. Planet användes också för träning och skolning av ABA:s flygande personal.

SE-ABX beställdes av flygkapten Albin Ahrenberg för hans atlantförsök. Planet flögs från Lindarängen till Bergen där den verkliga atlantflygningen startade. Under flygningen uppstod så svåra vibrationer att flera ledningssystem skakade sönder. Man kom dock fram till Reykjavik trots att motorn gick på endast fem cylindrar, kylaren var sprucken, propellernavet delvis nedsmält, avgasröret sprucket och den motordrivna bensinpumpen ur funktion, endast litande på en av de handdrivna bensinpumparna. Man beställde en reservmotor och när man efter lång väntan hade moterat den så startade man mot Grönland. Man kom - mot alla odds - fram till Ivigtut. Där grep en storm planet på marken och både sid- och skevroder skadades. Dessutom knäckes en flottör. Man reparerade så gott man kunde och startade mot Amerika. Under denna sista etapp fick man ett åsknedslag i radioantennen som dels förstörde radion och dels startade en brand i planet. Detta gjorde att man var tvungen att vända tillbaka till Grönland där planet moterades ned och skickades hem per båt.
Detta plan slutade sina dagar på en öde del av Australiens norra kust där det lämmnades vind för våg, men det är en annan historia.

SE-ACK levererades till ABA 1930 och var ett plan av typen Junkers F 13, som dock vid denna tid hade modifieras så mycket att man nästan kan säga att det var en ny flygplanstyp. Bland annat hade man nu byggt in cockpiten så besättningen slapp sitta ute i kylan.
"Gästrikland" gick som sjöflygplan på linjerna Stockholm - Helsingfors, Göteborg - Malmö och som landflygplan på nattpostlinjen Stockholm - Köpenhamn.
Även detta plan användes av kapten Albin Ahrenberg när han var med och letade efter den försvunna polarforskaren A. Courtauld på inlandsisen. Det blev alltså Ahrenbergs andra flygning över nordatlanten. Courtauld httades av Ahrenberg 240 km från Angmagsalik och mat kastades ned från planet. Det flögs senare till Island och fraktades hem per båt.
Planet såldes 1940 till Finland där det användes i finska vinterkriget. Dess vidare öden är okänt.

SE-ACZ var en verklig arbetshäst i ABA:s tjänst under många år. Planet var av typen Fokker F XII och döptes till "Värmland" och ansågs som ABA:s verkliga stolthet. Det kunde ta 14 passagerare. Planet flög linjerna Malmö - Amsterdam och Malmö - Berlin. Under sina sista år användes planet på pendeltrafiken mellan Malmö - Köpenhamn och åter.

SE-ADR är av en mycket känd typ; Junkers JU-52. Det var ett av de allra första planen som tillverkades av den typen. Planet ansågs av ABA ha utmärkta egenskaper både i luften och i vattnet när det var utrustat med pontoner. "Södermanland" som planet döptes till fraktade 1932 Prinsen av Wales på en runda mellan norrländska industrier. Under kriget användes planet av flygvapnet för persontransporter och för utbildning.

SE-ADI "Halland". Typ: Northrop Delta i-C. Planet kunde ta sex passagerare.
Från allra första början användes planet som passagerarflyplan men senare huvudsakligen till nattpostflygplan. Dessutom användes det för specialtransporter. En av de mer spektakulära flygningarna gjordes från Malmö till Stockholm med två björnungar som en av ABA:s tjänstemän fick sitta och mata med nappflaska under flygningen.

SE-ADW "Småland" var också tillverkad av Northrop och av typen Gamma. Planet hade den kortaste livslängden i ABA:s historia. Det flög endast under 19 timmar. Under en postflygning uppstod vibrationer i flygplandet till följd av fladder i höjdrodret. ABA:s chefspilot K.G. Lindner och telegrafisten Nordborg var tvungna att lämmna planet i fallskärm över dess namne - Småland. Planet blev totalförstört vid nedslaget, men ingen människa skadades.

SE-AEB var tillverkat av Fokker i Holland och av typen F VIII. Planet köptes begagnat från holländska KLM och det tog 14 passagerare. Det döptes till "Jämtland" och flög först linjen Malmö - Göteborg men dess huvudsakliga uppgift kom att bli som rundflygplan runt Stockholm. 1942 såldes planet till flygvapnet.

SE-ABA "Lappland" kom till ABA i mars 1936. Detta plan ansågs som ABA:s flaggskepp och sattes in på linjen Malmö - Amsterdam. Efter bara några månaders användning så kom planet att bli det första i vilket en betalande passagerare miste livet.
Vid start från Malmö tappade planet höjd och slog ned i ett bostadsområde strax intill Bulltofta flygfält varvid en amerikansk medborgare i planet omkom. Två andra passagerare skadades, dock inte livshotande. Denna olycka var på sin tid mycket uppmärksammad och resulterade för ABA:s del att man övergav den konstruktionsriktning som "Lappland " representerade. I stället kom helmetallplanen, främst representerade av flygplan från Douglas i USA att leda framåt.

SE-AEF "Östergötland" köptes av ABA med den uttalade målsättningen att endas tjänstgöra som nattpostflygplan. Detta plan uthyrdes vid ett tillfälle till det finska flygbolaget Aero O/Y och när planet var på väg tillbaka till Stockholm fick det isbildning i förgasaren varvid besättningen försökte nödlanda på sjön Fjäturen i Uppland. Landningen gick bra men isen på sjön brast varvid bägge besättningsmännen omkom.

SE-AEH var en systermaskin till AEF . Efter diverse försäljningar slutade planet sina dagar hos Svensk Flygtjänst då det också fått ny registrering: SE-AKI där det främst användes som målbogseringsplan åt luftvärnet.

Under 1936 köpte ABA flera stycken Junkers JU 52. Dessa användes på alla linjer som ABA trafikerade. Planen ansågs som mycket flygvärdiga. Speciellt under dåliga väderförhållanden, vilket som bekant gärna råder här uppe i Norden under åtminstone halva året. Planet är ett tremotorigt, lågvingat, fribärande monoplan byggt helt i aluminium. Flygvikten är 10 500 kg. Spännvidd är 29,25 meter och längden är 19 meter.
Motorer hos ABA: Pratt & Whitney niocylindriga luftkylda stjärnmotorer av typen Wasp S3H2-G på 550 hk starteffekt. Dessa driver trebladiga Hamilton Standard lättmetallpropellrar med vridbara blad och regulator för konstant varvtal. Vingbelastningen är 95,5 kg/m2 och effektbelastningen är 5,7 kg/hk.
Marschfart är 240 km/tim på 2000 meters höjd. Planet tog 14 - 15 passagerare. ABA fick 5 stycken Ju 52 levererade under 1936 och ytterligare en levererad 1937. Dessa plan hade följande registreringar: SE-AER "Västmanland", SE-AES "S.A. André", SE-AFB "Götaland", SE-AFA "Svealand", SE-AFC "Norrland" och SE-AFD "Vikingaland".

Senare under 1937 fick ABA sina verkligt moderna maskiner i form av Douglas DC-3A. Detta var det yppersta av teknik och bekvämlighet inom passageraflyget. ABA fick tre stycken med föjande regstreringar: SE-BAA "Örnen", SE-BAB "Höken" och sist SE-BAC "Falken"
Dessa plan hade följande tekniska data:

Tvåmotorigt, lågvingat, fribärande monoplan med infällbart landningsställ.
Byggt i aluminium.
Flygvikt: 10 900 kg
Spännvidd: 28,95 meter. Längd: 19,65 meter.
Motorer: Pratt & Wihtney fjortoncylindriga, luftkylda
stjärnmotorer typ Twin Wasp SB-G, med 1 015 hk starteffekt.
Propellrar: Trebladiga Hamilton Standard av aluminium, vridbara blad
regulator för konstant varvtal.
Vingbelastning: 119 kg/m2. Effektbelastning: 5,4 kg/hk.
marschfart: 300 km/tim på 3000 meters höjd.
Passagerare: 21.

Dessa plan flög företrädesvis på ABA:s längre linjer som exempelvis Stockholm - Moskva och Stockholm - Paris, Stockholm - London och Stockholm - Berlin.

Året före krigsutbrottet, 1938 fick ABA två stycken nya flygplan. Det första var en Junkers Ju-86 Z7 "Svalan". Detta plan byggdes speciellt för postbefodran. Det sattes in på nattpostlinjen Stockholm - Malmö - Hannover. När denna posttrafik måste upphöra på grund av krigsutbrottet såldes planet till flygvapnet.

Senare under året fick ABA ytterligare en DC-3 med registrering SE-BAF.

SE-BAF "Gladan" levererades i november 1939. Detta var en DC-3 och den sattes in på den så kallade kurirtrafiken mellan Sverige och Skottland. Man flög alltid under dåligt väder och länge gick det bra, men natten mellan den 27 och 28 augusti 1943 försvann SE-BAF över Nordsjön på resa från Skottland till Sverige.
Besättningen bestod av ABA:s chefspilot K.G. Lindner, flygstyrman N.A. Mörne och telegrafist P.A. Persson och färdmekaniker T.A. Werner. Dessutom fanns tre passagerare ombord. Man fann att planet försvunnit på en linje något väster om Kristiansand - Hanstholm. Småningom fann man kroppen av flygstyrman Mörne vid bohuskusten och flygkapten K.G. Lindners kropp flytande i havet 10 sjömil nordväst om Skagens fyr.
Varken vrakdelar eller oljefläckar eller något annat från planet har hittats. Troligen blev planet nedskjutet av tysk jakt som opererade från baser i södra Norge.

SE-BAG "Gripen" levererades i maj 1940 och även denna maskin sattes in på kurirtrafiken till Skottland.
Fredagen den 22 oktober 1943 när "Gripen" med elva passagerare var på väg mot Sverige blev det anfallet av tysk jakt ca 75 km väster om Smögen. Planet fick av beskjutningen så svåra skador att piloten var tvungen att försöka nödlanda. Under landningsförsöket kom planet att klockan 23.03 att slå i klipporna på Hållö varvid tretton personer av de ombordvarande omkom. Planet fattade vid nedslaget eld. Endast två av de ombordvarande överlevde. Färdmekanikern Stig Grutt och en svensk sjöman stod och höll på att pumpa upp en gummibåt i bakre delen av planet när det slog i klipporna. Därvid ramlade bägge de överlevande ut ur planet och undkom på så sätt elden.
Efter denna andra nedskjutning avbröts för en tid trafiken till England.
Man upptog senare förhandlingar med bägge sidor i kriget vilket ledde till att man fick fri lejd under förutsättning att man flög med illuminerade plan.






Här börjar det! Det svenska civilflyget döptes i Värtans vatten den 2 juni 1924.



Så här såg det ut med hjulställ, det första passagerarplanet i Sverige. Numera kan man titta på detta plan på Tekniska Museet på Djurgården i Stockholm. Inte många hundra meter från Lindarängen, den plats där trafikflyget föddes.




Redan 1925 började ABA flyga med tremotoriga flygplan. Det här var rena rama mastodontmaskinen, den tog inte mindre än nio passagerare! Just detta exemplar havererade, se texten här bredvid.

Tekniska data för Junkers G 23:
Tremotorigt, lågvingat, fribärande monoplan med fast landningsställ, helmetallplan, öppen sittbrunn för besättningen, sluten för passagerarna.
Flygvikt: 4 820 kg, senare ökad till 5 450 kg.
Spännvidd: 28,5 m, senare ökad till 29,5 m. Längd: 15,23 m.
Motorer: Vid leverans 3 st Junkers L 2 med 220 hk starteffekt, mittmotorn utbytt till Junkers L 5 med 310 hk starteffekt. Bägge motortyperna var sexcylindriga vattenkylda radmotorer.
Propellrar: Tvåbladiga träpropellrar.
Vingbelastning: 61 kg/m2 vid 5 450 kg flygvikt.
Effektbelastning:7,3 kg/hk med 5 450 kg flygvikt och motorkombinationerna L2/L5/L2.
Marschfart:150 Km/tim.
Besättning: Pilot och telegrafist eller pilot och flygmekaniker.





Junkers G 24 var tämligen likt samma fabriks typ G 23, men denna typ hade alla motorerna av typ Junkers L 5, detta gjorde att marschfarten steg till 170 km/tim och flygvikten ökade till 6 000 kg. Detta exemplar företog ett flertal flygningar över Norra Ishavet.


SE-ABZ döptes till "Dalsland". Planet är av typen Junkers W 33.

Tekniska data för denna typ är:
Huvuddrag: Enmotorigt, lågvingat, fribärande monoplan helt byggt av aluminium.
Flygvikt: 2 900 kg.
Spännvidd: 17,25 m.
Längd: 10,27 m.
Motor: Junkers L 5 med 310 hk starteffekt. Denna byttes senare ut mot en luftkyld Pratt & Whitney stjärnmotor på nio cylindrar kallad Wasp C med starteffekt på 445 hk.
Propeller: Till Junkersmotorn användes en tvåbladig träpropeller. Till Waspmotorn användes en tvåbladig Hamilton Standard aluminiumpropeller som kunde ställas in på två olika stigningar.
Vingbelastning: 66 kg/m2.
Effektbelastning: 9,4 kg/hk med Junkersmotorn. 6,5 Kg/hk med Wasp C motorn.
Marschfart: 185 km/tim med Wasp C motorn.
Besättning: Pilot och färdmekaniker eller telegrafist. Passagerarplatser: 6.


Detta plan levererades till ABA i maj 1930, alltså exakt sex år efter leveransen av ABA:s och Sveriges första trafikflygplan. Tittar man noga ser man skillnaden i utseende trots att bägge planen är av samma typ. Bland annat fick besättningen numera sitta inomhus under flygning.
Detta exemplat döptes till "Gästrikland" och såldes efter tio år i ABA:s tjänst till Finland där det användes under finska vinterkriget.


"Värmland" hette officiellt SE-ACZ och var ABA:s stolthet, tog 14 passagerare. En Fokker F XII


En av de allra först tillverkade exemplaren av typen som senare kom att bli ett av Hitlers favoritflygplan. Hitler krävde alltid att få flyga i en Junkers Ju 52.
Hos ABA kom planet att döpas till "Södermanland" och den levererades i augusti 1932.


Northrop Delta 1-C "Halland". Kom till ABA 1934 och såldes år 1937 till den kända kvinnliga flygaren Beryl Markham.


Från detta plan, en Northrop Gamma, fick både piloten och telegrafisten hoppa fallskärm.


"Jämtland" var tillverkad av Fokker i Holland och var av typ F VIII


I detta flygplan, en Fokker F XXII, förolyckades en flygpassagerare i Sverige för första gången. "Lappland" var under några korta månader år 1936 ABA:s flggskepp på linjen Malmö - Amsterdam.


En Junkers W 34, "Östergötland" nödlandade på en sjöis som brast och två personer omkom.


Under 1936 kom flera plan av typen Junkers JU 52 i ABA:s tjänst. Just det här exemplaret levererades dock först i april 1937 och döptes till "Vikingaland". Planet sattes in på flera olika långlinjer, bland annat flög detta exemplar Stockholm - Helsingfors. Stockholm - Velikije Luki - Moskva. Stockholm - Berlin och Stockholm - Malmö - Amsterdam - London. Dessutom användes planet för nattposttrafik.
ABA hade detaljerade synpunkter på planets ursprungliga utförande och Junkersfabriken fick bygga de plan som ABA beställde med annat utförande av motorinstallationer, instrumentering och inredning.


Detta är "Höken"! Det yppersta av teknik, fart och bekvämlighet. Under denna presentation av ABA:s flygplan, som sträcker sig under bolagets första 20 år och som började med en Junkers F 13 kommer här det mest moderna av dem alla. Nämligen den numera legendariska Douglas DC 3 A.
Själv flög jag som barn mycket i DC-3. Mitt minne av detta plan är ljust: man fick tuggummi inför landningen. Tuggar man så genereras saliv och då är man tvungen att svälja och på så sätt tryckutjämna, vilket gör man inte får lock för öronen. Numera har flygplanen tryckkabin. Alltså får inga barn tuggummi mera!
Även i dessa dagar kan man få höra den sjungande tonen - som ingen kan missta sig på - av DC 3:ans utmärkta Pratt & Whitney motorer över Stockholm. Det är Flygande Veteraners DC-3:a som man någon gång då och då kan få turen att se över staden.


ABA:s "Svalan" byggdes speciellt för nattposttrafiken och det sattes in på linjen Stockholm - Malmö - Hannover år 1938. Dess karriär som postplan blev alltså kort på grund av kriget. Det såldes till svenska flygvapnet.
Planet är av typen Junkers JU 86 Z7.


En bildkavalkad från användandet av flygplan under de första åren.


I propagandasyfte ordnades både korta uppstigningar, rundtursflygningar, och flygdagar runt om i landet. Bilden visar en flygdag på Bulltofta i Malmö år 1924.




Redan så tidigt som 1925 sattes världens första tremotoriga helmetallflygplanen av typ Junkers G 23 in på den internationella linjen mellan Malmö - Amsterdam. Denna flyglinje kom att kallas "Swedish Air Express".




Flygpropagandan var viktig för ABA. Det var den som skulle locka nya resenärer till bolaget. Därför anordnades under åren 1927, 1928, 1930 och 1931 "Sverigerunt-turnéer. Man företog propagandaflygningar med passagerare från varje större ort i landet.
Bilden visar en Junker F 13 som hämtar passagerare från Blidö i Stockholms skärgård.





Flygfisk är en fisk som bara förekommer i Stilla Havet. Tordde ni ja! Ha, vad ni bedrog er. Redan under tjugotalet lanserade ABA begreppet flygfisk, som då betydde att färsk fisk från västkusten fanns att köpa i Stockholm. Ditfraktade på några timmar med flyg. Här lastas fisken ur flygplanet för vidare transprort per bil till huvudstadens många fiskaffärer.




Flygplanet "Upplands" besättning fotograferade vid hemkomsten 1928 när man varit i Arktis och letat efter den försvunna Nobileexpeditionen.
Fr.v. V. Nilsson, flygförare, telegrafist R. Ljunglund, mekaniker B. Sterner, löjtnant Carlsson från marinen, samt startmästare A. Nordström.





Här skottas "Skåne" fram ur snömassorna på Bulltofta den svåra snövintern 1929.




Ett efterlängtat möte!
Albin Ahrenberg hittade dem! Här en bild från överflygningen som Ahrenberg gjorde när han kastade ner mat och andra förnödenheter till den försvunna polarexpeditionen ledd av engelsmannen Courtauld. De försvunna befann sig vid detta tillfälle på 2 600 meters höjd på Grönlands ismassiv.





Bromma invigningsdagen den 23 maj 1936. Lägg märke till de många olika flygplanstyperna som samlats till högtidsdagen.




Min far jobbade, sen han slutat flyga aktivt, vid radiostationen på Bromma. Här sitter han vid pejlapparaten som användes för att ta ut pejlingen till flygplan i luften, längst till höger syns kartan på vilken bäringarna till planen ritades ut.




Vid den svåra vintern 1929 var det endast flyget som kunde upprätthålla postförbindelserna över Östersjön till kontinenten.




Här tar världens förste flygande postiljon emot en försändelse på planet som just ska avgå från Stockhom till London. Han hette Olav Olsen och hans arbetsuppgift bestod i att sortera posten under färd.




När ABA 1934 satte bägge sina Northropmaskiner "Delta" och "Gamma" i trafik 1934 så var dessa Europas snabbaste trafikplan.



Brev till Lasse


Här var det slut på flygsidan!