Arkiv för 13 februari 2009

Jag har vid några tillfällen här på bloggen skrivit om Sveriges förhållande till Tyskland under tiden vid andra världskriget och strax före.

När jag skrivit om saken har det alltid kommit diverse kommentarer om att ”du vet inte vad du talar om” eller andra som sagt att högern och borgerligheten visst inte var pronazistisk.

Alla som vill veta känner till att de enda som bekämpade nazisterna, både här hemma och Tyskland, var vänstern.

De som protesterade tillräckligt högt ansågs farliga eftersom de kunde irritera nazisterna i Tyskland och sattes därför i svenska ”koncentrationsläger” till dess till och med den svenska regeringen insåg vilka som skulle förlora kriget.

I dagarna läggs en avhandling kallad ”Sjöfart på stormigt hav. Sjömannen och Svensk Sjöfarts Tidning inför den nazistiska utmaningen 1932 – 1945” fram vid Växjö universitet.

Undersökningen utgår från inställningen till nazismen utifrån två representanter för arbete och kapital. Nämligen de två sjöfartstidningarna Sjömannen, som representerade de arbetande sjömännen och Svensk Sjöfarts Tidning, som representerade arbetsgivarsidan, alltså redarna.

Avhandlingen visar med all önskvärd tydlighet på de enorma skillnader som fanns mellan de bägge yrkesgrupperna inför den nazistiska utmaningen.

Sjömannens tidning ”Sjömannen” uppmanade till motaktioner, demonstrationer, strejker, bojkotter och sanktioner mot den nazistiska regimen.

Arbetsgivarsidans tidning Svensk Sjöfarts Tidning vare sig beskriver vad som händer i Tyskland eller tar ställning till utvecklingen nazityskland.

Avhandlingen konstaterar helt krasst att ställningstagandet till nazismen beror på klasstillhörighet. Arbetarna tog ställning mot nazismen, vilket arbetsgivarna, redarna, inte gjorde.


Utefter vägen mellan Vetlanda och Nybro i Småland, vid Vägershult, fanns ett ”koncentrationsläger” för antinazister. De intagna gjorde som minne över sin fångenskap detta minnesmärke där en arbetare krossar nazisymbolen. Minnesmärket har på senare tid blivit angripet flera gånger.

Samtidigt konstateras att sjömännens antinazistiska skriverier inte visade sig få något genomslag i den svenska samlingsregeringens politik. Däremot visar det sig att redarnas tidnings ryggradslösa hållning om tystnad och fortsatt handel med nazistregimen accepterades i den praktiska politiken.

Avhandlingen visar att de som var motståndare till nazismen och hur de propagerade för bekämpande av nazismen förlorade maktstriden och att de närmast har försvunnit ur vårt historiska medvetande.

Ja, det behöver man inte läsa några historiska avhandlingar för att förstå, det räcker med att läsa de minst sagt skrämmande okunniga kommentarer som brukar flyta in till den här bloggen när ämnet kommer på tapeten.

Det är beklämmande!

Kaj om omänsklig politik, Björn om avancerade folk, Helena om kultur och Gud, Kerstin om Darwin, Pierre om propaganda.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Comments 11 Kommentarer »