Lasses blogg

Tack och lov för Göran Greider! När andra tassar runt i ett andfått mummel av politisk korrekthet, talar denne man ur det skägg han kanske någon gång tänker odla.

Frukta inte oenigheten, var hans budskap under en debatt vid lördagens Socialistiska Forum på ABF i Stockholm.

Knökfullt var det med en salig blandning av allt godis på vänsterkanten. Många utmärkta talare i många utmärkta debatter.

Lena Sundström som delgav publiken sina upplevelser om Danmark som hon beskriver i Augustnominerade boken Världens lyckligaste folk och Renzo Aneröd aktuell med boken Fiender, samtalade om tillståndet i Sverige i dag.

Deras budskap till de rödgröna om hur de ska vinna valet var klart och tydligt: Sätt en egen agenda!

Det måste finnas en politisk ryggrad.

Båda varnade för ett samhälle där alla uppmanas att sköta sig själva. Då får vi olika små samhällen i samhället och det bäddar för segregation.

Åter till Göran Greider som ställde frågan till de tre representanterna för respektive mp, s och v: Vågar ni skaffa er fiender?

Han menade att det måste bli slut med gullandet med mittenväljarna. Det är ju de som är problemet med sina friskolor och privata vårdalternativ! De skapar ju segregation!

Ligg ett snäpp över det dagsaktuella, rådde han också inför den kommande valrörelsen. Det finns en vilja bland folk att debattera framtidsfrågor. Och om de rödgröna lyckas fixa en plan för hur man ska göra något åt den allmänt hatade och folkfientliga försäkringskassan så är många röster räddade.

Jag står för sanningen, fick han också fram och oavsett vad man tycker om det så står han i alla fall klart och tydligt för vad han tycker.

Det var en bra dag. Och jag har fått ett nytt motto. Vid lunchfikat på Cirkeln greppade jag en inbjudan till ytterligare ett seminarium. Det handlade om en för mig obekant rörelse. Vildrosen.

Men jag föll omedelbart för deras slogan: Vårda ditt ursinne!

Det ska jag göra.
Åtminstone fram till valet.

Författaren och journalisten Lena Sundström och författaren Renzo Aneröd samtalade om främlingsfientlighet både här hemma och i Danmark.

America Vera Zavala medverkade i ett samtal om politik och Jonas Sjöstedt stod vid ett bokbord och sålde sina böcker.

Ali Esbati medverkade i ett samtal om Media, arbetarrörelsen och makten över tanken medans Ulf Johan Tempelman underhöll med sånger av Evert Taube i hallen på bottenvåningen i ABF-huset i Stockholm.

Det där med rädsla kan vara väldigt ologiskt. Man kan vara rädd för att flyga men inte för att åka bil trots att bilåkning troligen är mycket farligare.

Många, men inte stockholmare, är rädda för vargar. Vilket är helt ologiskt eftersom ingen i Sverige har blivit dödad av en vild varg på mannaminne.

Däremot är det nog rätt få som är rädda för älgar. Idag får vi läsa om en äldre dam som, just det, blivit dödad av en älg.

För att inte tala om hur många som dödas i älgolyckor när de åker bil. Ja, det är nog fler som omkommer när de försöker få ut getingar ur bilen när de kör.

Alltså borde rovdjurshatarna vilja utrota älgen i stället för vargen.

Det kommer dock inte på tal eftersom det anses kul att skjuta älgar som dessutom ger kött i frysboxen, vilket vargar inte gör.

Den dödade damen hittades vid sjö och hennes man blev omedelbart häktad, misstänkt för mord. Nu har det visat sig att omständigheter i stället visar att hon blivit dödad av en älg.

Nu hände det här i Småland, vilket var tur, för hade det hänt i Dalarna finns risken att jägarkåren där hade sett som sin samhällsplikt att gå ut och skjuta ihjäl alla älgar. De har ju redan gjort det med vargarna för att förhindra det som hände i Småland.

Tipset till alla som går ute i skogarna är att alltid bära hjälm – eller älgstudsare!

Typisk mördarälg som står och lurpassar på sitt byte.
Enda chansen att klara sig är att alltid ha hjälm och
skyddsväst som klarar att stå emot en rejäl spark.

./.

Det måtte vara en viktig nyhet eftersom den ligger i topp på alla de stora tidningarnas förstasidor, nämligen att folkpartiets Cecilia Malmström ska ägna sig åt migration och poliser. Dessutom ska hon stoppa den organiserade brottsligheten. Vet Italiens Silvio Berlusconi om det?

Nu darrar maffialedarna på Sicilien, deras värsta mardröm har blivit verklighet nämligen att den svenske 200 000-kronors-i-månaden politikern Cecilia Malmström (FP) kommer att slipa knivarna och anfalla allt vad organiserad brottslighet heter.

Hon ska stoppa knarkets flöde över Öresundsbron, antagligen bara genom att sätta upp ett porträtt på sig själv som varning för eventuella knarksmugglare vilket får dem att vända bilen och dumpa knarket i Öresund.

Vilket får en och annan deprimerad torsk att se litet gladare på det ensamma livet i ett utfiskat hav.

Hon får också ansvaret för EU:s migrationsfrågor. Hennes första åtgärd blir nog att bura in Janne Josefsson på livstid så han inte kan upprepa intervjun med den folkpartistiske Lidingöpolitikern som när han trodde kameran var avstängd sa sitt hjärtas

mening, nämligen att ”det begriper du väl att vi inte kan ta emot flyktingar och invandrare på Lidingö, det skulle ju sänka värdet på våra villor.”

Såna uttalanden i TV av folkpartistiska företrädare kan ju få väljare, inte minst invandrade väljare, att börja fundera på om inte Lidingös folkpartister och Vellinges moderater har vissa gemensamma värderingar med Sverigedemokraterna.

Hur kommer Cecilia Malmström att sköta EU:s Frontex som ju ser till att många människor dör när de försöker utnyttja den av Folkpartiet så omhuldade fria rörligheten. Tillåt mig tvivla på att hon bejakar den fria rörligheten när det väl kommer till kritan.

I våra mainstreammedier framhålls nu att Cecilia Malmström och därmed Folkpartiet fått en tung post. Eller som det uttrycks i Aftonbladet, en tung portfölj.

Det måste ju alltså innebära att den förre kommissionären som hade samma jobb också hade både en tung post och dito portfölj. Är det någon som på rak arm och utan att använda Internet och Google kan påminna sig vem det var?

Just det!

Staten ska inte äga bilfabriker får vi höra dagligdags nu när SAAB kanske sjunger på sista versen. Men varför staten inte skulle kunna äga en bilfabrik får däremot aldrig höra något om.

Det är faktiskt rätt många bilfabriker som är och har varit statligt ägda, om inte till hundra procent så åtminstone delvis statsägda. Volkswagen ägs till runt 20 procent av den tyska delstaten Niderschasen vilket alltså gör den till delvis offentligt ägd.

SAAB som regeringen absolut inte vill vara helt eller delvis ägare till är faktiskt i skrivande stund statligt ägd eftersom USA har en helt annan syn på statligt ägande än Maud och de andra snillena i regeringen. GM är nämligen numera statligt ägt till 60 procent.

SAAB är alltså redan delvis statligt. Som jag förstår det kan staten äga och driva företag på ett ytterst bra och effektivt sätt. Se bara på Vin & Sprit som var rena rama statliga succén innan Sverige sålde företaget till – just det – ett franskt statligt företag.

Vi ska heller inte glömma Renault som varit statligt i 50 år och uppenbart klarat sig alldeles utmärkt. Volvo gick inte ihop med Renault när det var aktuellt därför att i samgåendet ingick en så kallad ”gyllene aktie” som om den skulle lösts in hade betytt att Volvo då skulle blivit ägt av franska staten.

Nu pratas det om att också Volvo kanske kommer att säljas till Kina och då kan vi nog konstatera att företaget i praktiken blivit statsägt. Vilket antagligen innebär att ett gäng glada kineser kommer att skratta hela vägen till banken.

Nu talas det om att SAAB kanske kommer att säljas till Beijing automotive, som om det sker innebär att SAAB kommer att bli statligt. Visserligen då ägt av den Kinesiska staten men ändå statligt. Vad säger snillena i den svenska regeringen om det?

Volvo är tydligen heller ingen riktigt säker affär för ägarna. Visserligen slipper de betala skatt genom att staten ger företaget möjlighet att medelst vissa ekonomiska trick undkomma skatteplikten. Det skulle möjligtvis kunna kallas för statsstöd, men att påpeka det för Maud Olofsson är väl att vara alltför elak, så det bör vi inte göra.

Troligen står vi inför ett teknikskifte när det gäller fordon, inte minst vad gäller att hitta på motorer för nya mindre miljöförstörande bränslen. Frågan är om privata företag med endast vinstintresset i främsta rummet är lämliga att driva den forskning som behövs. Statliga företag, kanske utan vinstintressen, skulle nog vara bättre rustade för uppgiften. De kan nämligen koncentrera sig på utveckling och forskning utan att samtidigt behöva tänka på vinsterna.

Varför inte SAAB?

Att se grisar ute i hagar är upplyftande för välmåendet. De hoppar, springer och nöffar och kommer fram och vill bli kliade bakom örat. Men är det ekonomiskt lönsamt?

När lönsamheten och girigheten går före allt annat är det alltid djuren som blir de första offren. Medlemskapet i EU innebar ökad konkurrens. Att inbilla svenska folket, som Marit Paulson (FP) gjorde, att Sverige skulle kunna exportera sin goda djurhållning till EU borde ses som kriminellt.

Idag håller Marit Paulson (FP) käften om hur hon skulle ändra synen på djurens levnadsbetingelser i EU. I stället har vi fått reda att det är Sverige som anpassat sig till EU i stället för tvärt om, som Marit Paulson (FP) påstod skulle bli fallet.

Dagens svin torde vara ordföranden för Swedish Meat, tillika styrelseledamoten på Scan nämligen Lars Hultström.

Det är bland annat på hans grisgård som de bilder som finns på Ekots och Rapports webbsidor är tagna. Det säger en del om hur bonden Lars Hultström ser på djur.

Det är klart att Lars Hultström och andra grisbönder inte köper in halm till sina djur om de kan låta bli. Att köpa halm minskar deras inkomst. Varför ska grisbönder tjäna mindre bara för att våra julskinkor ska sova på något mjukt?

När vi sitter där på julafton och tittar på den griljerade ekologiska julskinkan vi betalt litet extra för att veta att djuret haft det bra tycker jag vi ska tänka på att de som fått den största julklappen i år är de som blåst oss med ord som ”god djurhållning”, ”ekologiskt” och påståenden om att bara vi gick med i EU skulle djuren få det bättre både här hemma och på kontinenten.

Nu kommer det att bli ett gapande om att aktivisterna i Djurrättsalliansen som står bakom avslöjandena av hur tillkomsten av råvarorna till Scans bacon, korvar och skinka inneburit brott mot lagen för att de ska kunna berätta en obehaglig sanning. Vilket åter igen visar att civil olydnad både behövs och ska uppmuntras.

Bönder är ju av tradition centerpartister så det ska bli rätt kul att höra vad jordbruksministern och centerpartisten Eskil Erlandsson har att säga om saken? Ska han likt sin partiledarkollega Maud Olofsson om Vattenfall också börja ljuga och påstå att han inte visste vad som pågick på hans centerpartistiska kollegors gårdar?

Uppenbart finns det rätt många svin i Centerpartiet och Folkpartiet som inte anser att grisar är värda ett bra liv så länge de inte ligger på matbordet.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) känner säkert inte till någonting han heller. Det är nog något han har gemensamt med sin partiledarkollega Maud Olofsson (C), trots sitt utseende.

Vi har fått vänja oss vid att svenska borgerliga politiker brukar försöka skrämmas med att om vi får vänsterstyre så kommer svenskarna att bli lika övervakade som östtyskarna blev av Stasi.

Frågan är hur länge den skrämselpropagandan kommer att fungera i framtiden? Nu när hela svenska folket är övervakade av FRA och Ipred och fan och hans moster kanske den gängse skrämselpropagandan inte längre är ett verksamt vapen mot att få folk att känna skräck för övervakning a la Östtyskland.

Idag framgår det att vår frihetsälskande regering av ren och skär omtanke av folket också vill lagstifta om att ideella föreningar ska tvingas lämna ut uppgifter till SCB om vilka som är medlemmar.

Just det här förslaget avser medlemmarna i a-kassorna, som ju i praktiken är ideella föreningar. Så blir lagförslaget verkligt kan vi nog förvänta oss att vilken ideell förening som helst kan få samma krav på sig.

Sedan är det totala övervakningssamhället här!

Vi kan se framför oss hur regeringen kan tänkas resonera. Medlemmarna i en skytteförening kan det vara bra att ha koll på vilka de är. För att inte tala om vilka som är medlemmar i en förening för farliga hundar, eller vilka som är medlemmar i politiska föreningar.

De som är ateister och medlemmar i ex Humanisterna kan nog anses utgöra en fara för den etablerade makten och de bör därför vara kända av makten. Varför skulle de som är medlemmar i republikanska föreningen inte vara övervakade och kända när de faktiskt vill avskaffa kungahuset och därmed måste anses som en samhällsomstörtande kraft man bör hålla ögonen på?

Att övervakningen var dåligt i Östtyskland är nog alla överens om, frågan är om alla är lika överens när samma övervakning pågår här hemma i Sverige?

./.

Det finns lögn, förbannad lögn och statistik är ett talesätt som brukar tillskrivas Mark Twain och som brukar användas för att avfärda statistik när man inte vill tro på den.

Statistik är dock inte lögner utan i stället sammanställning av verkligheten. Ibland även mycket obehaglig verklighet.

Man kan använda statistik för att beskriva fasorna på östfronten under andra världskriget. Man kan också begränsa tiden statistiken ska gälla. Tysklands krig mot Sovjet höll på mellan 22/6 1941 klockan 03.00 till 8/5 1945 klockan 23.01. Det blir tre år, tio månader, sexton dagar, tjugo timmar och en minut. Varken mer eller mindre.

Tar man antalet döda på östfronten, obs endast östfronten alltså, blir det för tyskarnas del:

64 516 i månaden, eller

14 821 i veckan, eller

2 117 om dagen, eller

88 i timmen, eller

1,47 döda varje minut mellan datumen ovan.

Under samma tid passade tyskarna på att både börja och avsluta sitt program för den ”slutgiltiga lösningen” alltså judeutrotningen. Statistiken om den under samma period som ovan blir då följande antal dödade judar:

109 677 i månaden, eller

25 195 i veckan, eller

3 599 om dagen, eller

150 i timmen, eller

2,5 mördade i minuten mellan datumen ovan.

Det folk som fick lida mest och fick de största förlusterna under andra världskriget var det ryska. Tyskland förde i praktiken ett utrotningskrig mot Sovjet. Meningen var ju att tyskarna skulle finna livsutrymme, så kallat ”lebensraum” åt sin befolkning. På ryssarnas bekostnad, alltså död. Mellan samma datum som ovan innebar det för ryssarnas del i antalet dödade:

430 108 i månaden, eller

98 804 i veckan, eller

14 114 om dagen, eller

588 i timmen, eller

9,8 dödade i minuten mellan datumen ovan.

Nu finns det två alternativ att förhålla sig till den här statistiken.

Antingen tar man den på allvar och inser vilken katastrof det var för mänskligheten i allmänhet och för Sovjetmedborgarna i synnerhet eller så tar man till Mark Twains talesätt och avfärdar den för att slippa erkänna hur ryssarna fått lida på grund av västvärldens rysskräck.

Hur många vänner och bekanta umgås du käre läsare med i veckan? Ett tiotal, tja, kanske det, men troligare något färre. Betänk att den där litet löjliga ensamma minuten på slutet som kriget på östfronten pågick ändå statistiskt innebar över 13 döda om man räknar ihop tyskar, judar och ryssar. Umgås du käre läsare med så många bekanta under en vecka?

Istället för att räkna antal dödade totalt eller per månad, vecka, dag, timme och minut kan man räkna tiden mellan varje dödad. Då finner vi att det dog en tysk varje

40,8:e sekund

En jude dog var

24:e sekund

Det dog en ryss var

6,12:e sekund

Vilket betyder att om man räknar varje dödad på östfronten ur samtliga grupper så finner vi att det dödades en människa var

4,6:e sekund.

Trots siffrorna ovan kan det vara svårt att inse vad de innebär, för att fullt ut förstå det krävs både en stor portion empati och fantasi. Det kan vara lättare om man jämför med händelser som är lättare att förstå, som bombningen av Coventry, eller varför inte Algerietkriget? Det senare har fransmännen skrivit böcker om och det lilla kriget anses oerhört traumatiskt för fransmännen.

Ändå motsvarar dessa händelser var för sig bara antalet dödade på östfronten under en dag och tretton timmar. Då ingår inte döda algerier, vilket det kanske borde med tanke på att fransmännen dödade tio algerier för varje dödad fransman.

Tar man exempelvis statistiken över dödade irakier sedan USA och England anföll landet under falska förespeglingar om massförstörelsevapen så har det enligt oberoende källor dödats fler än en miljon irakier.

Dessa siffror över antalet dödade irakier brukar avfärdas som att ”det finns lögn, förbannad lögn och statistik”, och så kan nya massmördare och flyktingmotståndare fortsätta att sova gott om natten.

./.

EU-förespråkarna brukar framhålla att man ska engagera sig i EU för att kunna påverka framtiden som vanlig väljare. Inte minst när vi väljer våra representanter till EU-parlamentet. Men är det någon idé?

Nu har vi så här några veckor före jul då paketen med överraskningar ligger under granen blivit överraskade med att både en ”president” och en ”utrikesminister” som vi aldrig hört talas om även om vi läst aldrig så mycket om EU i våra dagstidningar.

Läser man svenska tidningar får man lära sig att hela EU står och faller med två personer, nämligen Fredrik Reinfeldt (M) från Täby och Carl Bildt (M) från Östermalm. Tja, en och annan folkpartist framskyltar också, nämligen Cecilia Malmström som också ska börja tjäna sitt folk via byråkratin i Bryssel.

Att vi inte ens hört namnen på de bägge nya höjdarna i Bryssel kanske säger en del om hur vi ska se på vår egen betydelse i EU när det verkligen gäller. Man kunde ju tänka sig att EU:s blivande ”president” åtminstone borde varit känd till namnet av det folk han blir satt att företräda. Sak samma med folkets ”utrikesminister”.

Är det någon som kan tänka sig att en blivande president i USA skulle kunna vara okänd för stora delar av det folk han ska bli överhuvud för? Men för folken i EU går det tydligen bra. Men är det demokrati?

Är det förresten någon som vet vad alternativen hette? För det måste väl ändå funnits några att välja mellan? Och vad stod de olika alternativa kandidaterna för? Visserligen är det väl bra att vår nye president Herman van Rompuy kan skriva Haiku-dikter, men om det ska ses som en merit för att bli permanent ordförande och representant för miljoner människor kanske kan ifrågasättas.

Nåja, vår nye utrikesminister Catherine Ashton är i alla fall baronessa, vilket åtminstone låter bra. Hon är redan inne i byråkratin som handelsminister, vilket i dessa dagar när allting handlar om att handla och när alla människor ska betraktas som kunder i alla tänkbara sammanhang måste sägas vara en merit.

Att vi medborgare ska ha något att säga till om när det gäller vilka som ska leda oss är uppenbarligen ute.
./.

Har centerpartisten och tillika jordbruksministern Eskil Erlandsson inte fattat någonting av vad marknadsekonomi går ut på trots att han är med i ett parti som verkar för marknadsekonomi?

Det visar sig, föga förvånande, att bönderna, till vilka Eskil Erlandsson tillhör, undrar var deras förtjänster tar vägen. Orsaken till deras undran är att när bonden får bättre betalt för mjölken så stiger priset i sagda vara i affären.

När samma bönder får mindre betalt för mjölken så sjunker inte priset i affären. Nähä, vem är förvånad? Ingen utom möjligtvis Erland Eskilsson (C), vilket visar att han nog inte begripit mycket av hur en marknad fungerar.

Kan en affär sälja mjölk till ett visst pris så inte kommer affärsägaren att sänka priset bara för att bönderna får mindre betalt. Det är marknadsekonom!

Nu vill Eskil Erlandsson utreda vart pengarna tar vägen! Tja, han kan ju fråga vilken mjölkbonde som helst, de vet nämligen svaret på frågan.

Mjölkbönderna är förbannade på alla ohemula löner och bonusar som deras Arla delar ut till sina direktörer. De är också förbannade på att Arla köper företag utomlands i stället för att ge sina ägare, det vill säga mjölkbönderna, mer betalt.

De ser alltså vart pengarna som deras produkter säljs för tar vägen. Aktieutdelning och bonusar kommer någonstans ifrån, begriper inte Eskil Erlandsson (C) det?

Han jobbar ihop till direktörernas och affärsmännens löner, bonusar och utdelningar. Det behövs inga nya dyra statliga utredningar för att förstå, det borde Eskil Erlandsson (C) begripa ändå.

Om inte kan han fråga vilken sparare som helst som sparar i bank.

Marknadsekonomin fungerar! Det är de som verkligen producerar som står för bonusarna och aktieutdelningen genom att avstå från den betalning de är värda.

./.

Det är ovanligt att tidningar i Sverige tvingas be om ursäkt för falska nyheter. Det ska nog ses som positivt.

Det händer inte alltför sällan att pressen ber om ursäkt för nyheter som inte håller vid en närmare granskning. Om inte annat efter att de blivit fällda av PO eller i public services fall av Granskningsnämnden.

Mer sällan blir såna här ursäkter uppmärksammade på ex v löpsedlar. Jag kan bara påminna mig några få fall, samtliga på Expressen. Men det gäller säkert andra tidningar också.

Dels hade vi fallet med den så kallade nazistligan som Expressen skrev stort och brett om. Det handlade om vapen och kupplaner som så småningom visade sig vara en pressanka i ordets rätta bemärkelse. Dock hade historien gjort nytta och berikat tidningens ägare så mycket att de nog gav blanka tusan i att de behövde be om ursäkt — på löpsedeln.

När Expressen på löpsedeln med hjälp av övertydliga ledord beskyllde Harry Schein för att vara pedofil gav de sig på en

fiende med mer hjärnsubstans än någon expressenmedarbetare. Det ledde till att tidningen tvingades be Harry Schein om ursäkt — på löpsedeln.

Expressen fick säkert in några hundratusen extra på sin första löpsedel och jag misstänker att de även tog in en bra slant på den där de bad om ursäkt och tog tillbaka sitt påstående om Schein.

Nu riskerar Expressen att få krypa i smutsen igen för nu har Jan Gulliou ilsknat till över att de beskyllt honom för att vara KGB-agent och Sovjet-agent. Vilket han aldrig varit om man får tro Säpo som i 40 är känt till Gullious kontakter med ryssarna utan att hitta något brottsligt med det.

Nu återstår frågan om PO vågar fälla Expressen, vilket inte är så säkert med tanke på att Jan Gulliou inte kryper under stolen med att han är vänster. Finns den PO som vågar ge en vänstersympatisör rätt mot ett av Sveriges största borgerliga propagandablad?

Jag tvivlar!

Kommer Sverige att gå i krig mot Ryssland? Får man tro Svenska Dagbladets Mikael Holmström så är det nog bara en tidsfråga innan så sker.

Baltikum har med undantag av förhållandevis korta perioder alltid varit ryskt. Just nu är dock länderna självständiga, om än med ekonomisk hjälp av bland annat svenska banker, vilket egentligen betyder svenska staten och resten av EU.

Vad händer den dagen de där alltför små länderna inte längre klarar sig själva? Då blir det social oro och man kan anta att EU ser sin chans att militärt gripa in, kanske med hjälp av svensk trupp. Hur kommer ryssarna att ställa sig i ett sånt läge?

Själv är jag övertygad att det bara är en tidsfråga, visserligen kanske ganska lång tid men ändå, innan de tre länderna återigen är republiker inom den ryska sfären.

Såna där små länder kan knappast överleva som självständiga stater någon längre tid.

Jag tror inte att ryssarna accepterar NATO-baser så nära inpå sin gräns. För säga vad man vill, ryssarnas erfarenheter av främmande makter tätt inpå sina gränser är definitivt inte positiva.

Nu skriver Mikael Holmström en artikel i SvD som rubriceras ”Sverige har valt sida”. Har vi? När då? Hur?

I ingressen påstås också att ”om de baltiska staterna angrips ska Sverige ingripa militärt.” Enligt SvD enligt beslut av riksdagen. Någon som sett någon större debatt om detta?

Finns det någon som inbillar sig att Sverige skulle kunna klara sig mot Ryssland militärt?

Vi har ju ett flertal exempel på att sånt tänkande är rena rama fantasierna helt utan verklighetsanknytning. Ett sådant exempel på galenskap är nog försvarsministerns uttalande i SvD:

”Nu ska svenska styrkor även kunna sättas in i vårt närområde. Det bekräftar försvarsminister Sten Tolgfors (M) för SvD: – Tidigare har vi inte haft en försvars- och säkerhetspolitik för närområdet. Det har vi nu. Vi kan inte stå passiva om ett EU-land eller annat nordiskt land hotas.”

Vilket måste tydas som att vår försvarsminister är redo att skicka svenska unga män i krig mot Ryssland. SvD påstår också att Sverige kan tvingas upplåta basering av utländsk allierad trupp i händelse av konflikt.

Vilket alltså innebär att vi kan förvänta oss bli bombade av Ryssland. Vill vi det? Har Sten ”tomhylsan” Tolgfors (M) frågat folket om saken?

Kommer de baltiska länderna att orsaka nya storkrig i Europa?

Vi betackar oss för ”hjälp” från NATO!

När Venezuelas president Hugo Chavez av högern både här hemma och i andra EU-länder och i USA blir beskylld för att vara diktator säger det betydligt mer om högern i de västerländska demokratierna än om Hugo Chavez i Venezuela.

Sanningen är att Hugo Chavez är mer demokrat än högern kan föreställa sig. Han är nämligen vald i allmänna val ett flertal gånger, och han har alltid följt resultaten av folkomröstningar. Vilket är mer än man kan säga om folkomröstningar i EU.

Idag skriver Kajsa Ekis Ekman en krönika i DN om vad som pågår i Venezuela. Jag frågar mig om det är ett misstag att hon fått den ynnesten? För hennes text går tvärt emot vad DN:s ledar- och allmänna tyckarskribenter normalt skriver om landet.

Får man tro Ekmans krönika håller man på att införa sextimmars arbetsdagar. Något vi talat om länge här i Sverige, fast inget händer i sann konservativ anda.

Likaså tas många företag över av de som jobbar i dem, vilket betyder att makten flyttas närmare de som jobbar.

Kan det kallas ökad demokrati även inom den ekonomiska sfären? Så kallad direktdemokrati.

Inte blev våra styrande borgerliga politiker i Stockholms stadshus hånade i svenska media bara för att de skickade ut broschyrer där Stockholmarna uppmanades att lägga locket på kastrullerna när de lagade mat? Vi skulle ju bara spara elektricitet.

När Venezuelas president däremot uppmanade sitt folk att för klimatets skull spara på varmvattnet genom att ”sluta sjunga i duschen”, ja då hoppade högerkrafterna fram i våra svenska medier och hånade Chavéz på sedvanligt sätt.

Vi svenskar har också fått lära oss att Hugo Chavéz infört censur i landet. Vad vi däremot inte fått höra är att nio av tio dagstidningar bekämpar presidenten. Tills nu när DN tydligen fått fnatt och släppt fram en annorlunda röst på sina sidor.

Det är inte ofta vi får läsa annorlunda tankar eller får läsa sanningar som inte stämmer överens med högerns bild i svenska medier. Passa på att läsa den här, länk nedan.

”Vi i Bondeförbundet har alltid velat och kommer alltid att vela”, sa den förre partiledaren Gunnar Hedlund på den tiden Centerpartiet hette Bondeförbundet.

Det ligger en hel del i påståendet får man säga efter den nuvarande partiledaren Maud Olofssons velande om Vattenfall.

Först visste hon ingenting och sedan visade det sig att hon vetat sedan åratal tillbaka. Att hon inte sagt något torde bero just på Centerpartiets berömda velande.

Det är alltså litet patetiskt att samma parti nu sprider en folder med budskapet ”varning för röd gubbe” vilket antyder att Centern varnar för Vänsterpartiet.

I foldern påstår Centerpartiet att vänsterideologi varit orsaken till de värsta övergreppen i mänsklighetens historia.

Tja, det har utförts övergrepp i kommunismens namn, det är alla överens om. Men varför inte säga något om de övergrepp som begåtts i kapitalismens namn, eller i kolonialismen, eller i monarkins, eller i kristendomens?

Det största övergreppet i mänsklighetens historia torde vara nazismen som ledde till andra världskriget.

Om detta berättar Centerpartiet inte mycket i sin broschyr. Högst förståeligt!

För då hade de kunnat berätta att de enda som i praktiken bekämpade nazisterna var kommunisterna.

Samtidigt vet vi att dåtidens centerparti kraftigt stödde nazismen. Vi vet också att partiet var rasistiskt och antisemitiskt.

En av grundarna till LRF, Lantbrukarnas riksförbund, riksdagsmannen Otto Wallén var helt öppen med att han var antisemit.

Ja, det finns till och med protokollfört att han i riksdagens talarstol sa att han var stolt över att vara antisemit.

De icke önskvärda främlingar som enligt dåvarande centerpartiet skulle hejdas vid gränsen var judar.

Varför inte berätta litet om Centerpartiets egen historia om man nu vill sprida kunskap om politiken till nya väljare?

Uppmaningen till Centerpartiet måste bli att sluta med hyckleriet och i stället vädra ut de bruna lössen ur sin egen gröna fana.

./.

En av de tråkigaste, ödsligaste och dystra platserna i Sverige torde vara Sergels torg i Stockholm. Enda gången det är något så när trivsamt på platsen är de gånger det är demonstrationer mot alliansregerirngen på platsen.

Denna mörka måndag i november då dagsljuset knappast finns alls passerade jag Sergels torg och på några ställen har man tydligen bytt lampor i taket.

Det resulterar i ljusfläckar på marken.

Det gör knappast platsen trivsammare. Snarare framhävs dysterheten ännu mer.

Några som uppenbarligen uppskattade ljuset var torgets duvor. Det var så ruggigt ute i det som knappast kunde kallas ljuset så duvorna lockades uppenbarligen till de nya ljusfläckarna på marken inne under taket.

Där fick de skydd mot regnet och att de uppskattade ljuset var tydligt.