På Ali Esbatis blogg såg jag att han och någon som heter Johnny Munkhammar från Timbro skulle diskutera med vår finansminister Per Nuder.
Munkhammar påstod sig vara en person som sysslade med att få fram nya idéer om hur Sverige skulle bli ett bättre land. Själv tyckte jag det verkade som hans uppgift var precis tvärt om! Hör bara:
Karln påstår att man kan jämföra sjukvårdsproduktion med matproduktion. För, som han sade, matproduktionen sköts helt privat och vi har hur mycket mat som helst. Sjukvårdsproduktionen däremot sköts av det offentliga och därmed var det brist på sjukvård.
Jag säger då det! Den mannen har inte fattat mycket.
Först och främst måste man komma ihåg att matproduktionen i praktiken sköts av det offentliga den också. Det finns ingen, säger ingen, näringsgren som får så mycket bidrag som matproduktionen. Och det gäller i hela Europa. Fråga vilken bonde som helst!
Det är ÉU-bidrag för allt som händer inom matpriduktionens områden.
Fast Munkhammar tror väl att EU-bidrag kommer från himlen. Jag kan berätta en hemlighet: EU-bidrag är exakt det samma som socialbidrag. Det är pengar från skattebetalarna!
Sedan påstår karln att ingen behöver svälta eftersom det finns överflöd på mat! Snacka om att gå både blind och döv genom livet. Har man inga pengar ex v på grund av sjukdom eller arbetslöshet så får man ingen mat om man inte har pengar att köpa den för. Hur löser man då det? Jo, genom socialbidrag, a-kassa eller sjukförsäkring. Alla finansierade genom det offentliga. Eller menar Munkhammar att de ska stjäla av matöverflödet?
Det behövs alltså insatser från det offentliga TROTS överfödet på mat från den privata men offentligt betalda matproduktionen.
Så är det med det!
Inlägg (RSS)
Det svenska jordbruket var avreglerat ungefär mellan 1990-1995, om jag inte minns fel och fick då klara sig utan offentliga medel.
Givet att detta stämmer, kan du då gå med på att inte alls egentligen behövs offentligt stöd för att klara matproduktionen, för inte svalt vi väl då?
Cred till en kul sågning!
Henrik
Vad jag vet var jordbruket inte utan offentliga bidrag den tid du säger.
Men oavsett det så är jag helt övertygad om att jordbruket inte behöver stöd. Fråga vilken bonde som helst, de vill inte ha stöd. Fast då måste även deras konkurrenter utomlands ha samma vilkor. Annars klarar de sig inte.
Så jag håller med dig i den delen.
(Det fanns en kommentar till som jag av misstag råkade markera för borttagning som spam. Nu kan jag inte få den tillbaka. Jag beklagar.)
”Munkhammar påstod sig vara en person som sysslade med att få fram nya idéer om hur Sverige skulle bli ett bättre land.”
Ser man det från bombhögerns håll så är det ju så man tycker. Lyckligtvis är dessa gökar en liten minoritet.
Så tycker jag dessutom att du ska blogga om ditt ryggskott.. Den åkomman känner många igen.
Var det för mycket jobb i laggårn ??
Jag tror att vad Munkhammar menade var att ingen behöver svälta på grund av brist på mat, och det påståendet förefaller stämma rätt bra med verkligheten.
Varifrån konsumentens inkomster kommer är egentligen inte relevant om man diskuterar tillgängligheten på det som ska konsumeras (oavsett om det är mat eller vård).
Patrick
Nej det menade inte Munkhammar. Vad han menade var att sjukvården inte skulle ha några köer om sjukvården var helt privatiserad.
Han kan givetis ha rätt så tillvida att en privat sjukvård kan sätta såna höga priser på sina tjänster att ingen annat än mycket rika har råd med sjukvård. I så fall upphör givetvis köerna eftersom mycket få kommer att ha råd att efterfråga sjukvård.
Men är det ett sånt samhälle vi vill ha?
Erinrar mig i sammanhanget den svenska företagsamhetens ”grand old man” P W, som för några år sedan tyckte att folk inte skulle klaga på de höga avgångsvederlagen för VD:ar, eftersom,som han yttryckte saken, ”A-kassan ju var Sveriges största fallskärm”.
Det där med relevanta jämförelser verkar inte vara den ekonomiska elitens starka sida.
Lasse
Jag tror att vår tolkning av Munkhammars fråga skiljer sig åt, men låt oss säga att din tolkning är den riktiga och förklara för mig varför matanalogin inte är riktig? Frågan varför en marknad för vård skulle fungera väsentligt annorlunda än andra marknader kvarstår ju. Vilka incitament skulle privata vårdproducenter ha att bara leverera vård till ett litet segment rika individer och inte till massmarknaden? Varför skulle företag välja att inte nyttja skalfördelar?
Hur kommer det sig att de privata matleverantörerna inte prissätter mat så att enbart rika människor kan efterfråga den?
Jag vill inte heller ha ett samhälle där endast rika har råd att efterfråga sjukvård, men jag tror inte att det nödvändigtvis är motsatsen till vad vi har idag. Jag tror att det mycket väl går att hitta en lösning som tillvaratar såväl brukarens intressen som marknadens positiva egenskaper.
Patrick
”Vilka incitament skulle privata vårdproducenter ha att bara leverera vård till ett litet segment rika individer och inte till massmarknaden?”
Mycket enkelt. Kvalificerad sjukvård är dyr. Ofantligt dyr! Så dyr att gemene man inte har råd med sådan sjukvård om man ska betala den själv. Alltså kommer en sämre lottad medborgare inte att ha råd med högkvalificerad sjukvård.
Vill en privat vårdgivare gå med vinst kan han helt enkelt inte ta ut priser som gemene man har råd med. Därför kommer kvalificerad sjukvård på en marknadsanpassad sjukvårdsmarknad inte att nå alla.
Lasse
Bortsett från att en stor del av den vård som produceras inte är överdrivet kvalificerad och att jag trodde att vi diskuterade vård i allmänhet…
Visst är kvalificerad sjukvård dyr, men det är dyrt att ersätta ett uppbrunnet hus också, eller att ta fram ett nytt läkemedel, eller en ny bilmodell och likväl görs det. I det första exemplet finansieras det genom försäkringar, i de andra genom att kostnaderna slås ut på många konsumenter.
Om en privat vårdgivare vill gå med vinst behöver han nå en så stor del av marknaden som möjligt, vilket skulle leda till olika typer av differentierade tjänster och priser. Det finns inget som inte säger att vården inte skulle komma de sämre lottade medborgarna till del – det är dessutom något som staten kan garantera.
Jämför med flygmarknaden, flyger du första klass får du mer utrymme, bättre mat och dryck. Dock får du betala rätt mycket för det. De som reser i andra klass har det inte lika bra, men de betalar bara en bråkdel och når fram till samma mål – vilket är det viktiga när man reser, precis som när man får vård.
Min poäng är att när företaget har anskaffat utrustning och anställt personal för att utföra en tjänst (t ex vård) sjunker normalt marginalkostnaden för varje ytterligare prestation tills jämvikt uppnås.
Vi kan jämföra med andra verksamheter till vi stupar. Bättre är att jämföra med andra länder där vården är privat.
Privat vård är dyrare än offentlig. Fler ska ju tjäna pengar och ha ut vinster än om vården är offentlig, alltså måste privat vård helt enkelt bli dyrare.
I de länder där vården är privat går en större del av landets BMP till vård. Det är alltså dyrare. Likaså är inte vårdköerna kortare.
Dessa enkla fakta räcker som argument för att inte privatisera vården.
Däremot kan man möjligtvis diskutera om viss ”lyxvård” ska drivas offentligt. Jag tänker ex v på skönhetsoperationer. Ska skattebetalarna vara med och betala för bröstförstoringar exempelvis? Tja, det kan finnas skäl för det, men oftast inte.
Att dra slutsatsen att privat vård är dyrare utifrån påståendet att en större andel av BNP går till vård i länder där vården är privat är att göra ett logiskt fel. Den enda slutsats man kan dra är just att en större andel av BNP går till vård, det går inte att säga att den är varken dyraren eller billigare – förklaringen till den större andelen av BNP kan lika gärna vara att det utförs fler vårdprestationer.
Dessutom borde det väl inte vara ett problem i sig att vården får en större andel av BNP? Om brukarna vill lägga en större del av konsumtionsutrymmet på vårdtjänster kan inte jag se något fel med att de också får göra det.
Det andra antagandet – att fler ska tjäna pengar och ha ut vinster – är inte nödvändigtvis sant heller. Varför anta att fler skulle arbeta inom en privat vårdsektor än inom den offentliga?
Ge gärna exempel på de fakta du refererar till när det gäller kostnader för vård och längd på vårdköer? Utan att veta vad du syftar på är det svårt att värdera dina fakta.
”Om brukarna vill lägga en större del av konsumtionsutrymmet på vårdtjänster kan inte jag se något fel med att de också får göra det.”
Har du frågat någon sjuk om de vill betala mer för vården? Jag gissar att du inte gjort det.
Frågan är inte om ”brukarna vill lägga en större del”. Frågan är om kommer att tvingas till det om vården privatiseras. För det är nämligen vad som kommer att hända!
Det finns hur många utredningar som helst du kan ta del av när det gäller kostnader och vårdköer inom offentlig kontra offentligt driven sjukvård. Jag rekommenderar att du kollar statistisk årsbok till att börja med. Sedan kan du av SCB köpa mängder med både nationell och internationell statistik i ämnet. Även Eurostat är att rekommendera i sammanhanget.
Jag har inte gjort gällande att jag tror att sjuka vill betala mer för vården. Oavsett det gissar du fel och huruvida jag har frågat någon sjuk eller inte är knappast relevant för argumentationen.
Lite mer specificerade fakta hade varit bra, men till exempel OECDs rapport Explaining Waiting Times Variations for Elective
Surgery across OECD Countries talar mot ditt påstående om att vårdköerna inte är kortare i privat vård. Rapporten pekar bland annat på ett negativt samband mellan utgifter och köer, vilket är precis vad man kan förvänta sig.
Om jag är sjuk och har valet att betala lite och vänta länge på att bli frisk, eller att betala mer och bli frisk fortare är det inte otänkbart att det senare alternativet skulle vara attraktivare.
”Om jag är sjuk och har valet att betala lite och vänta länge på att bli frisk, eller att betala mer och bli frisk fortare är det inte otänkbart att det senare alternativet skulle vara attraktivare.”
Jag antar att du syftar på vårdköer och inte på att vissa sjukdomar går att bota snabbare. Och i så fall har det alternativet funnits i Sverige i åtminstone över 100 år.
Har du utnyttjat det?
Appropå det där med marknader inom vården så är det ett faktum att det läkartätaste området i Sverige är Östermalm i Stockholm. Av det kan man dra slutsatsen att östermalmsborna är de sjukaste i landet.
Eftersom läkartätheten på Östermalm i huvudsak består av privatpraktiserande läkare och eftersom marknaden sägs fungera bättre med privat vård så inser givetvis alla att läkarna söker sig till områden med sjuklingar eftersom de vill göra nytta på jobbet.
Ja, jag syftade på vårdköer och menade givetvis inte att privata vårdgivare skulle kunna bota sjukdomar snabbare. Min personliga erfarenhet av vård gäller bara offentligt finansierad (dock både offentligt och privat producerad).
Att Östermalm är det läkartätaste området i Sverige stämmer säkert, men av det följer inte att östermalmsborna är sjukare än andra, utan snarare att de är köpstarkare och att dagens arvoderingssystem inte riktigt fungerar. Överetableringen på Östermalm speglar nog såväl att det finns ett behov av vård, som att det finns någon som är beredd att betala för den.
Jag skulle hellre se att läkarna spreds bättre (utifrån behov) och att köerna var kortare och jag tror att vägen dit kräver ökade resurser till vården, dock tror jag att det skulle vara bättre att tillföra de resurserna via privata försäkringar än ökat skatteuttag.
OECDs data visade att det mycket väl är möjligt att korta väntetiderna, men att det kostar. Jag tycker att valet/prioriteringen mellan kostnad och väntan borde göras av brukaren/patienten i större utsträckning och inte av staten.
”Jag tycker att valet/prioriteringen mellan kostnad och väntan borde göras av brukaren/patienten i större utsträckning och inte av staten.”
Tja, det är knappast staten som bestämmer väntetider. Det är sjukhusen.
”bättre att tillföra de resurserna via privata försäkringar än ökat skatteuttag.”
Vad gör då dem som inte har råd med privata försäkringar? Skatt är ju ett sätt att tillföra resurser till dem som inte har medel att själv bekosta sin vård.
”Tja, det är knappast staten som bestämmer väntetider. Det är sjukhusen.”
Fel. Väntetiderna avgörs av hur resurser som tilldelas sjukvården och hur de resurserna fördelas. Det sker inom landstingen på grundval av direktiv från den politiska nivån. Sjukhusen har idag outnyttjad kapacitet eftersom staten (genom landstingen) beställer mindre vård än som skulle kunna presteras. Köerna speglar differensen mellan efterfrågan (från patienter) och utbudet (som beställs av landstingens beställarorganisation).
”Vad gör då dem som inte har råd med privata försäkringar? Skatt är ju ett sätt att tillföra resurser till dem som inte har medel att själv bekosta sin vård.”
Precis. Låt skatten betala för de som inte har medel själva, och låt de som har medel bära en större del av sin kostnad. Varför ska skattepengar från svaga subventionera vård för rika? Om man tillämpade t ex progressiva taxor inom vården skulle det innebära att mer resurser kunde omfördelas till de som verkligen behöver.
Lasse, tycker inte du bemöter Munkhammars kritik.
”Först och främst måste man komma ihåg att matproduktionen i praktiken sköts av det offentliga den också. ”
Maten produceras av privata företag, distribueras och försäljs av privata företag. Att den sköta av det offentliga är helt enkelt inte sant.
”Det finns ingen, säger ingen, näringsgren som får så mycket bidrag som matproduktionen. Och det gäller i hela Europa. Fråga vilken bonde som helst!”
Ja, jordbruket får bidrag men samtidigt så har vi moms, tullar och regleringar som fördyrar mkt mer än vad subventioner gör det ”billigare”. (subventioner kostar ju också. SKillnaden är att vi betalar vi skattsedeln). EU konsumenter betala ca 80–100 % mer för deras mat än vad de skulle göra på en fri marknad.
”Sedan påstår karln att ingen behöver svälta eftersom det finns överflöd på mat! Snacka om att gå både blind och döv genom livet. Har man inga pengar ex v på grund av sjukdom eller arbetslöshet så får man ingen mat om man inte har pengar att köpa den för. Hur löser man då det? Jo, genom socialbidrag, a-kassa eller sjukförsäkring. Alla finansierade genom det offentliga. Eller menar Munkhammar att de ska stjäla av matöverflödet?”
Men du besvarar inte frågan varför inte vården kan privatiseras? Sjukvård skulle ju kunna betalas via sjukförsäkring eller arbetslöshetskassa som mat gör idag(oavsett om man vill ha statliga eller privata försäkringar)