Mycket rubriker om friskolor. Det bra att friskolorna granskas och att deras
metoder att locka elever blir utsatt för debatt.

Nyligen presenterades en undersökning om hur svenska skolelever klarar sig i en internationell jämförelse.

Svenska elever ligger fortfarande i den absoluta toppen generellt men tendensen är sjunkande. Men kan vi lita på undersökningsresultatet? Det finns nämligen anledning att undra.

Idag ser vi rubriker i tidningarna om friskolor. Det finns verkligen fog för att fråga sig om friskolereformen har gett det resultat den sades skulle ge.

Eftersom friskolor får sina pengar utifrån antalet elever gäller det att locka så många elever som möjligt. Den bästa metoden för detta lockrop måstte vara att eleverna vid skolan får höga betyg. Det tyder ju på en bra skola.

Nu har en f d lärare på Europaskolan berättat hur de kommersiella krafterna fungerar. Nämligen att rektorn går in och ändrar lärarnas betyg till bättre betyg än vad eleverna är värda. Så här skriver AB som gjort en intervju: ”Hon menar att höga betyg ger bra reklam för skolan. Fler vill söka sig dit vilket ger mer skolpengar.”

Vilket givetvis är sant. Höga betyg i en skola lockar naturligtvis elever. Vem vill inte har höga betyg!

Samtidigt som vi ständigt får oss itutade, inte minst från folkpartihåll, om att skolan måste tillföras mer resurser får vi rapporter om att friskolorna gör stora vinster. En friskola, John Bauergymnasiet, har på ett år kunnat dela ut åtta miljoner i vinst till sina ägare.

De sex största friskoleföretagen tjänade inte mindre än 150 miljoner förra året enligt E24. Och det vara bara sex skolföretag. Vad hela branschen stoppat i sina privata fickor vill vi nog inte veta. Men en sak är klar, dessa pengar skulle kunnat användas bättre om de kommit skolorna till del.

I stället för att använda dessa miljoner, som skattebetalarna står för, till bättre resurser i form av fler kompetenta lärare eller mindre klasser, så delas alltså skattebetalarnas pengar ut till privata ägare.

Är det att utnyttja de pengar som används för den svenska skolan på bästa möjliga vis? Givetvis inte, men det ger i alla fall ett antal säkra röster på partier som vill ha fler friskolor. Nämligen av de väljare som håvar in skattepengar i vinst!

Är det konstigt att trenden för svenska elevers kunskap är i sjunkande?

Se rapporterna hos Skolverket 1 och 2.

Se AB, E24

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

2 Svar på “Behövs det mer pengar till skolan — egentligen?”
  1. Ken skriver:

    Ja det här blev precis som vi trodde, bara bluff och båg. Marknaden snor åt sig pengarna som vanligt. De rika blir allt rikare medan vanligt folk får det sämre och nu även när det gäller kunskaperna.

  2. Gunilla Thelander skriver:

    Det är skam, det är fläck på Sveriges baner att bra betyg stavas pengar.
    Fritt efter Tegnér!
    Gunilla

  3.  
Lämna ett svar

Please copy the string PZupjA to the field below: