Lasses blogg

Psykofarmaka är, eller kan vara, beroendeframkallande läkemedel. Som man nog bör inta med en viss försiktighet.

Kerstin på Motvallsbloggen har skrivit en del om sina personliga erfarenheter när det gäller psykofarmaka som anhöriga fått. Det är ingen uppmuntrande läsning.

Jag funderade litet på hur mycket psykofarmaka som verkligen konsumeras i landet och var jag kunde hitta uppgifter om detta. Tyvärr har jag bara hittat uppgifter om konsumtionen för personer över 80 år som behandlas med tre eller fler psykofarmaka samtidigt.

Det som slår mig är skillnaderna mellan andelen av den äldre befolkningen i Sveriges olika kommuner.

Genomsnittet för hela Sverige är att 6 procent av alla över 80 år äter tre eller fler psykofarmaka samtidigt. Jag vet egentligen inte om det ska anses som mycket eller lite, men jag tycker nog att det låter rätt mycket.

Dessutom funderar jag på vad som kan vara orsaken att i Jokkmokks kommun är siffran bara 1,1 procent, och det kan väl vara rätt rimligt kan jag tycka. Däremot låter det litet oroväckande att i Grästorp är det så många som 10,8 procent av åldringarna som uppenbarligen mår så dåligt att de måste, eller tvingas, ta psykofarmaka.

Vad kan skillnaden bero på? Medicinska skäl låter osannolikt, för sån skillnad kan det knappast vara på pensionärerna i Grästorp och Jokkmokk. Det måste vara någon annan orsak.

Kan det bero på politik? Att man helt enkelt tar bättre hand som sina åldringar i Jokkmokk än i Grästorp? Kan det vara så enkelt som att äldrevården är mycket bättre i Jokkmokk? Eller tvärt om, att den är sämre?

Många skäller på politikerna för att de gör många och onödiga studieresor, som bara kostar skattebetalarna en massa pengar.

Jag vill dock föreslå att politikerna i Grästorp reser till Jokkmokk och undersöker hur det kommer sig att kommunens åldringar uppenbarligen mår mycket bättre i Jokkmokk än hemma i Grästorp.

De kan väl ansöka om ett resebidrag från läkemedelsindustrin!

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

(NE om psykofarmaka: samlingsnamn för läkemedel vid psykiska störningar. I första hand avses neuroleptika (även kallade antipsykotika), antidepressiva och litium. Hit hör vidare anxiolytika (ångestdämpande medel), som även fungerar som sedativa (lugnande medel), och hypnotika (sömnmedel).