Det är inte bara frid och fröjd på landet.

Bonde söker fru är ett tv-program som tydligen gjort att det blivit inne för tjejer att försöka få tag i en bonde, gifta sig och bli bondhustru. Åtminstone om man får tro kvällspressen. Vilket tjejer från storstäder bör ställa sig tveksamma till.

Många har säkert bilden av bonden och hans hustru sittande i dikesrenen bland blommor och blad med en kaffekorg, bullar och saft i solskenet på näthinnan när det talas om bönder och hur de lever i största frid på landet. Inget kunde vara mer felaktigt!

Vad de hugade damerna bör ha klart för sig är att det under sommaren är jobb nästan dygnet runt. Marktjänsten ska skötas av frun, medan bonden reparerar maskiner i en aldrig sinande takt. När det är dags för middag ska maten stå på bordet när bonden, drypande av svart olja, slår sig ner och hugger in. Bönder har ett hårt jobb, det duger inte att servera pasta eller sallader, nej, det ska vara stora stekar med sås och potatis.

Men innan de presumtiva fruarna intar spisen för matlagning måste de ha gått upp klockan 05.30 och hjälpa till med att mjölka korna och utfordra djuren. Varje dag, året om. Även på julafton och nyårsdagen.

Efter maten måste den blivande hustrun följa med ut i lagården och mocka koskit, grisskit eller annan skit efter vilka djur det nu finns på gården. Den lukt som sätter sig i går inte att få bort med aldrig så noggranna hårtvättar med aldrig så hårt parfymerat schampo.

Efter kvällsmjölkningen, som brukar vara klar så där vid 19.30-tiden kanske bondhustrun orkar koka kaffe, medan bonden själv somnar i tv-soffan. Det brukar vara ett sjå att väcka honom för att få honom att ta sig till sängen. Väl där somnar han omedelbart igen och ser ut som en säck potatis. Den har hon ingen nytta av i sängen!

Under hösten, normalt den period under året när bonden har minst att göra, då visar det sig väl att livet med en bonde ändå är som kvällstidningarna beskrivit. Icke, då kliver bonden upp redan klockan fyra på natten för att dra till skogs med sina bondgrannar och bössor. Fram på eftermiddagen kommer han hem och slänger ett rådjur på köksbänken. Det är ditt jobb att flå, stycka, förpacka och frysa in jaktbytet. Se till att ha slipat kniven, men avstå från din första tanke, nämligen att sticka den i din man.

Medan bonden slår gräs på åkrarna är det fruns uppgift att göra samma sak runt boningshuset, och det handlar inte om gräsmattor som brukar finnas runt städernas radhus. Räkna med två/tre timmars jobb med en gräsklippare som inte fått den service den borde. Kan frun in spe inte byta tändstift och olja bör hon hellre försöka fånga någon försäljare i stan.

På söndagarna då? Då är det väl lugnt. Icke, då vidtar kontorsarbete. Tro inte att byråkratin tar slut vid stadsgränsen, det gör den inte. Tvärtom, nu måste bondhustrun kunna fylla i EU-blanketter i en aldrig sinande ström, liksom att föra alla djurjournaler. Det är alltid hennes uppgift. Blir det fel och därmed uteblivna bidrag bör hon vara utrustad med ett tålamod som en sengångare. En ilsken bonde är inte lätt att tas med.

Får ni barn kommer frun i huset att upptäcka att närmsta skola ligger en mil bort. Kommunen har garanterat sparat in på skolskjutsar just där ni bor. Det blir fruns jobb att skjutsa telningarna till skolan och fotbollsträningen. Och att hämta ungarna när de ska hem. Räkna med bensinräkningar av

astronomiska mått. Bondfrun måste lära sig att bilfärderna för att hämta och lämna barnen är detsamma som semesterresor till Thailand för vanligt folk.

Det visar sig också att bonden är med i den lokala LRF-föreningen, som har möten var fjortonde dag. Det är hustruns roll att baka kakor och bullar att ha med på mötena. Och det får inte vara bullar av samma kvalité som färdigköpta. Då blir det ett skitprat och skvallrande om hennes bak hon inte trodde var möjligt.

Den blivande bondfrun måste också vara medveten om att hon ensam får stå för det sociala när de är bortbjudna. Hennes man kommer nämligen osvikligt att somna i samma stund de sätter sig ner för kaffet efter maten. Hon får vara glad om han inte snarkar.

På vintern är det värre än någonsin. Då fryser vattnet, strömmen går, träd faller över vägen, batteriet i traktorn ger upp och bensinen till motorsågen är slut. Det blir frun som får skotta sig fram till lagården medan bonden tar sig in till samhället på skidor och köper nya batterier och fyller bensindunken så han kan såga av de nedfallna träden så du kan köra ungarna till skolan i snöstormen.
Innan dess får bondhustrun själv mjölka, fodra och mocka. Se bara till att maten står på bordet när den ska!

Glöm inte heller bort släkten. Den kommer nämligen att vilja vara på landet under semestrarna. Landet är detsamma som ert hem. Det blir fruns uppgift att laga mat till dem och hålla dem med all den markservice de förväntar sig, och det är mycket.
Mat och rena lakan är det minsta besväret. Alla släktingarna ska ut och köra traktor, vilket de inte kan utan de kör sönder och det är fruns uppgift att förhindra att blodvite uppstår mellan mannen och hans, och inte minst dina, släktingar.

Å andra sidan kommer du att träffa släktingar du inte sett sedan du döptes – varje sommar! Gå en kurs i psykologi före giftermålet, du kommer att behöva det.

Har du dåliga nerver bör du hålla dig till någon börsmäklare i stället för en bonde. När era pojkar närmar sig tonåren kommer de nämligen att ha trimmade mopeder som är rent livsfarliga.

För att inte tala om när de tömmer tanken på er bil för att kunna köra sin till a-traktor olagligt ombyggda skrotvolvo utan bromsar. Det är ingenting för en bondmora med dåliga nerver att behöva vänta på att lösa ut ungarna från polisstationen i stan. För det kommer, var så säker!

Får ni flickor måste ni också slakta några av de andra djuren. För tjejerna kommer att tjata om en egen häst. Av ren självbevarelsedrift kommer ni att vara tvungna att köpa en eller fler hästar. De kommer att lova er att själva sköta om dem. Tro dem inte. Det blir mammas uppgift att sköta om hästen. Vilket görs varje kväll när du hellre hade velat vara inne i stugvärmen och titta på ett löjligt tv-program som heter ”Bonde söker fru”.

Bondens fru måste också vara politiskt intresserad. Fast inte av vilken politik som helst, du måste vara centerpartist, det är alla bönder och det kommer att falla på din lott att skriva protokoll efter varje möte ni tvingas gå på. Glöm för all del inte bort att bönder har synnerligen dålig hand med datorer. Kan du inte datorer själv så glöm inte att införskaffa en vanlig gammal skrivmaskin före bröllopet.

Döm inte livet på landet efter en såpopera i TV.
Du kan ångra dig bittert.

./.

AB, 1, 2, 3, Exp, 1, 2, DN, 1, SvD

Lär mer om livet på landet.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

29 Svar på “Bonde söker fru – varning!”
  1. Björn Nilsson skriver:

    Det kanske är lättare för exempelvis en rejäl rysk donna att acceptera den här arbetsbeskrivningen än en svenska?

  2. Lasse skriver:

    Björn:

    Njet, ryskor har sina egna bönder som söker. Däremot är det inte helt ovanligt att bönderna söker i Estland, Lettland och i Litauen och jag vet att de får napp oftare än man tror.

  3. Ingela skriver:

    Kan bara hålla med!!
    Blogginlägget stämmer till stora delar!!
    Bra beskrivning av ”bonnmorelivet”…

  4. Linda skriver:

    Man kan inte låta bli att undra varför någon vill bli bonde öht i dagsläget. I framtiden kanske det mer kommer att vara en (arbetsam) hobby…?

  5. Lasse skriver:

    Linda:

    Mja, vi kan nog inte räkna med att vår matproduktion kan bli en hobby. Att producera mat är alltför viktigt.

  6. Lasse skriver:

    Ingela:

    Tja, som jag ser det är det rena rama sanningen. Så där är det, det borde de som medverkar i Bonde söker fru upplysas om.

  7. […] av MalinBSF ”varning till fruarna”torsdag 21 april 2011 kl. 15:27 i Annat av Malinhttp://fotolasse.se/index.php/samhalle/bonde-soker-fru-varning.htmLäs och förfäras… Nog för att det många gånger är sant, men ändå Jag skrattade så […]

  8. Johan skriver:

    Inga ryskor, har provat – det gick åt helvete.

  9. Susanne skriver:

    Kan inte annat än att instämma! Livet på landet består av dygnet runt jobb och inte en fikakorg i dikeskanten! Jag får vara både dräng, piga, husfru och chef i en salig blandning……….. Men det är livskvalite :-)

    // Susanne

  10. Ett helt underbart inlägg. Man kan tro att det är ironi när man läser det, men av erfarenhet vet jag att det är sanningens sanning. Alltihop. Men det är verkligen ett kul inlägg, tack ska du ha *skrattar så jag gråter* !
    Malin

  11. Jenny skriver:

    Underbart inlägg – särskilt för dom som tror att bondeliv består av långa, lata sommardagar! :)

  12. Lasse skriver:

    Johan:

    Prova någon från Estland eller Rumänien, det kan gå bättre.

  13. Lasse skriver:

    Susanne:

    Ja, bloggare Blondinbella vet inte vad hon går miste om när hon bara lever på krogarna i Stockholm och knappast vet hur man ser skillnad på en ko och en tjur; man tittar dem i öronen, fyra siffror ko, tre siffror tjur.

  14. Lasse skriver:

    Malin:

    Tack för det omdömet. Jag ska komma ihåg det när jag sitter i dammet och kör traktor.

  15. Lasse skriver:

    Jenny:

    Jag har faktiskt hört dem som säger att bönder har evig semester, de är ju alltid på landet…

  16. Tack för en underbar beskrivning! Ja nog skulle livet på landet preciseras bättre i tv-programmet det håller jag med om. *Skrattar och torkar tårar igen*

  17. Jenny skriver:

    Det här var bland det roligaste jag läst på länge. Tack!!!

  18. Lasse skriver:

    tjejen:

    Tack för omdömet, jag vill bara tillägga att precis som jag beskriver det är livet på landet om man bor och verkar på en mjölkgård.

  19. Lasse skriver:

    Jenny:

    Ett gott skratt förlänger livet, sägs det. Så man ska skratta mycket.

  20. Mr. Bonde skriver:

    Som spannmålsbonde och med kollegor som är mjölkbönder ser jag att kritiken mot mina kollegor är starkt överdriven. Alla bönder är inte Centerpartister. Alla bönder jagar inte. Alla bönder har inte kor eller grisar. Alla bönder är inte med i LFR. Alla LRF-avdelningar har inte möte mer än 3 – 4 ggr/ år.
    ”Olagligt ombyggda skrotvolvo”, ännu mera fördomar….
    Däremot håller jag med om att ”Bonde söker fru” är en tillrättalagd ”såpa”….

  21. Lasse skriver:

    Mr Bonde:

    Och så finns det givetvis bönder utan humor. Vilket de som kan tänka sig dejta en bonde också bör ta med i beräkningen.

  22. Susanne skriver:

    Hej Igen Lasse! Ditt ovanstående inlägg är så underbart så jag har tagit mig friheten att lägga ut det på min blogg :-) Hoppas du inte misstycker………. Tycker att så många som möjligt ska få se hur hårt arbete det är att driva en gård!

    Jag brukar säga så här när någon frågar mig: ” Jag jobbar ständigt, men är ändå fri fast jag är bunden vid djuren hela tiden” Lite luddigt kanske, men sant :-)

    Glad påsk!

    // susanne

  23. Linda skriver:

    självklart är matproduktionen för viktig för att bli hobbyverksamhet, men så som det ser ut med övriga samhället, tycks det finnas alltför många som bara är intresserade av att det blir så billigt som möjligt. Annars hade vi väl värnat mer om våran egen produktion?

  24. Mr. Bonde skriver:

    Sv Lasse: Jo, självklart finns det människor utan humor i vårt land och då även inom bondekåren. Själv har jag dock många goda kollegor och vi skrattar gott åt och med varandra när vi möts eller via våra mobiler. Vårt jobb går bättre och lättare om man har nära till skratt.
    Det kan också vara en stor fördel när saker går sönder och när räkningarna hopar sig. Bondejobbet är ibland en kamp mot det mesta, men lite humor i det gråa lättar upp och man orkar några timmar till…

  25. anette skriver:

    den var ju klockren!

  26. Eva skriver:

    Hej!
    Håller med i inlägget. har bara tittat på programet för att se vad det handlar om. Jag gillar inte att de inte visar allt jobb som egentligen är. Ibland e det ordentliga nattvak för att kossorna e sjuka eller att de håller på o kalvar. Vem hinner gå på fina restauranger o dylik när de är hötider. Man försöker att planera in andra ativiteter, man hoppas in i det längsta att inget händer så att man kommer iväg. Om man mot all förmodan kommer iväg så kan telefonen närsom helst ringa, med besked om kalvande kor, eller kor på rymmen. Alltså jour ständigt , Däremellan kan det vara lugna tider, men de är lätträknade. Så ska man bli en bondes fru ska man vara utrustad med Tålamod, Styrka i armar o ben, bra spyke. och en vilja av stål. Å stor arbetslust.

  27. Lasse skriver:

    Eva:

    Jodå, hur gör man när det ringer mitt i natten och väcker en och man får meddelandet att en flock kvigor gått genom staketet och står i mörkret på landsvägen? Man kastar sig i bilen och kör med rasande fart bara för att finna att en buss kört in i en kviga. Sånt måste den blivande bondfrun också känna till.

  28. lena skriver:

    Kul skrivit, men med allvarlig underton..Ja, livet på landet, är inte glamoröst, utan tungt, stressigt, pengar som aldrig räcker till, död, sjukdomar, regn- när det inte ska regna, kommer vi att hinna så i tid? kommer vi att få in tillräckligt med hö iår??Låsta vid gården och djuren, och att åka till Ica, är som en mindre semesterresa..haha..osv Men det underbaraste jobb, som man kan ha. Nära djur och natur. Jag har aldrig ångrat mitt yrkesval.

  29. Dräng skriver:

    Du måste ju vara dum i huvet!!!!!

  30.  
Lämna ett svar

Please copy the string Nb8wED to the field below: