|
Anna Sjödin och Billy Butt har gått ihop för att bekämpa rättsosäkerheten. Det kan vara på tiden. Jag har ingen aning om huruvida den så kallade nöjesprofilen Billy Butt är skyldig eller inte till de brott han säger sig blivit oskyldigt fälld för. Det är oerhört svårt att bara kunna ta ställning utifrån det som skrivs i massmedia om uppmärksammade brott. Det har alltid förvånat mig att folk är så snabba att döma. När Anna Sjödin blev omskriven i samband med krogbråket så ”visste” minsann många att hon var skyldig. Det visste man dessutom långt innan den rättsliga prövningen. När så domen kom och hon förklarades skyldig, bland annat för att ha skrikit ”svartskalle” så var saken klar. Även jag hade skäl att tro att hon var skyldig. Men så läste jag förundersökningen, och övertygelsen att hon gjort sig skyldig till det hon anklagades för föll ihop som ett korthus. Det framgick med all öskvärd tydlighet att vittnena snackat sig samman, utan att riktigt lyckas. |
I förhören sa de en sak första dagen och en annan sak nästa dag, samt att deras berättelser inte stämde överens. För en utomstående som läste förundersökningen förefaller domstolen slutsats långt ifrån övertygande. Jag förstår helt enkelt inte hur domstolen utifrån förundersökningens förhör kunnat komma till det domslut den gjorde. Kanske Butt och Sjödins nya förening behövs. Men den borde inte behövas! |
Se artikel i DN.
Andra bloggar om: Billy Butt, Anna Sjödin, SSU, nöjesprofilen, domstol, vittnen, krogar, svartskalle, vittnesmål, förundersökning


Inlägg (RSS)