Såna här behövs det fler av för att kunna upprätthålla välfärden.

Alla ropar på bättre sjukvård, effektivare poliser, mindre vapen i förorterna, högre pensioner för fattigpensionärerna, bättre skolor och en tågtrafik som fungerar enligt tidtabellerna och att man bör kunna göra något åt bostadsbristen.

Alltihop är mycket välmotiverade krav som nog de allra flesta ställer sig bakom. Åtminstone mellan valdagarna vart fjärde år, för då är det annat ljud i skällan.

På valdagen kommer nämligen egoisten fram hos alltför många av de som tycker att kraven ovan ska kunna tillgodogöras även om man röstar på partier vars främsta prioritering är sänkta skatter. Hur många ställde sig själv frågan vad som skulle försämras i välfärden när de röstade för införandet av jobbskatteavdrag?

Följderna gick visserligen att skjuta upp några år eftersom man kunde ersätta skattesänkningarna med försäljningar av statlig och kommunal verksamhet som statliga bolag och allmännyttan, Till slut kommer ändå verkligheten ikapp och då går det inte längre att dölja vad de minskade ekonomiska resurserna genom minskad skatt innebär.

Till viss del kan de sänkta allmänna skatterna kompenseras genom indirekta skatter. Vi kan alltså förvänta oss att mycket av det flertalet svenskar utnyttjar av statlig och kommunal verksamhet kommer att beläggas med indirekta skatter i en eller annan form.

En välkänd sådan inkomst är bil- och bensinskatt, och vi måste givetvis förvänta oss att dessa och andra indirekta skatter och avgifter kommer att höjas i takt med minskade inkomster via den allmänna progressiva skatten.

Vi kan nog snart räkna med vägavgifter, men klaga då inte utan tänk på att vi i stället har fått jobbskatteavdrag och sålt ut statliga och kommunala verksamheter som gör att mycket av våra skattepengar för dessa och andra offentligt finansierade verksamheter blir till vinster hos de duktiga entreprenörerna som tagit över redan väl fungerande verksamheter inom välfärden.

Att höja indirekta skatter är populärt hos makthavarna eftersom dessa skatter drabbar låginkomsttagare hårdare än höginkomsttagare.

De förra får ju ta en större andel av sin inkomst för att ex v beta momsen på mjölk och bröd än vad en höginkomsttagare får göra. Vi har ju redan hört antydningar om att höja momsen på mat, vi får väl se hur det går, men vi kan nog förvänta oss att den inte höjs innan valdagen.

När Moderaterna i Stockholms läns landsting framhåller att det är bättre att höja månadspriset på SL-kortet och trängselavgifterna i stället för att höja landstingsskatten så är de väl medvetna om vilka det drabbar hårdast.

Allianspartiernas bästa vän är dåligt minne hos väljarna.

./.

2 Svar på “Bristen beror på fördelning”
  1. Tarmo Lindholm skriver:

    Det skall bli intressant återigen att se vad den stora ”glömskan” har för effekter i valet 2018. :-)
    Annars finns det bra texter och info att tillgå för den som orkar och gör sig besväret att få veta effekterna av ” orsak och verkan”… http://www.nsd.se/opinion/historiens-storsta-stold-8705738.aspx

  2. moteld skriver:

    Exakt- Kunde inte sagt det bättre själv.

  3.  
Lämna ett svar

Please copy the string vMa4wt to the field below: