Det är skillnad på tjuvgods och tjuvgods. Att köpa tjuvgods är detsamma som häleri, vilket på sikt uppmuntrar till stölder. Vem vill uppmuntra stöld, troligen inte många, allra minst de som blir drabbade.

Barbro Hedvall i DN skriver att när skatteverket kräver ärlighet av medborgarna och samtidigt använder uppgifter som kommit fram olagligt, då är det något som skaver.

Men hur är det egentligen med demokratin? Vad krävs för att demokratin ska fungera? En person som vill ha demokrati måste vara beredd att acceptera demokratiska beslut. Det är liksom själva grundbulten i demokratier.

Man måste, som demokrat, vara beredd att följa de beslut som är demokratiskt beslutade. Om inte, är man inte för demokrati.

När staten genom demokratiska val beslutat om ett visst skatteuttag av medborgarna måste man alltså vara beredd att acceptera detta. Det är helt i sin ordning att vilja ha en förändring, men att smita från det demokratiska beslutet är det inte.

Att smita från demokratiskt fattade beslut är detsamma som att bekämpa demokratin.

Det ställs alltså höga moraliska krav på dem som hör till den ”förlorande” sidan i demokratiska val.

För det är de som måste bita i det sura äpplet och acceptera majoritetens val.

När nu många tyskar blivit avslöjade med byxorna nere som skattesmitare som placerat sina pengar i Liechtenstein uppstår ett moraliskt dilemma för DN:s ledarskribent.

Vilket är viktigast? Att avslöja dem som inte accepterar demokratiskt fattade beslut, och alltså inte är demokrater, eller att avslöjandet skett på ett moraliskt tvivelaktigt sätt, nämligen genom köp av vad man skulle kunna kalla tjuvgods.

Hur ska svenska skattemyndigheter ställa sig när de får erbjudandet om att ta del av uppgifter som framkommit på olagligt sätt?

Ska de utnyttja uppgifterna och därmed gynna demokratin på sikt, eller ska de avstå från att avslöja många brottslingar för att inte utnyttja resultatet av ett enda brott?

Barbro Hedvall är uppenbarligen tveksam till möjligheten att avslöja svenska skattesmitare just för att möjligheten till det beror på ett brott.

Själv tycker jag nog att möjligheten ska utnyttjas. Inte minst därför att Liechtensteins hela affärsidé om anonym pengaplacering bygger på brottslighet. Och uppmuntran till brottslighet skaver också en hel del.

Det borde Barbro Hedvall också tänka på.

Läs Barbro Hedvall och AB:s ledare.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

4 Svar på “Demokrati kräver moral”
  1. Jinge skriver:

    Dessutom så har de aktuella uppgifterna kommit fram via korrekta kanaler inom EU. Det tyska materialet har inte skatteverket sett än. Hedvall surrar…

  2. Jönåker skriver:

    Lasse:

    Banksekretess är en gammal tradition och återinfördes i modern tid när Nazisterna belade tyska medborgares utländska tillgångar med dödstraff. Tanken med sekretess är att skydda klienterna mot mindre nogräknade myndigheters konfiskation av privat egendom. Brottslighet kan man inte alltid ta i beaktande, det blir brottsbalken i bankens hemvist som styr. Skatteplanering är inte ett brott, det är en laglig metod att minimera sin skattekostnad. Förfalskade taxeringsuppgifter är en annan.

  3. Kurt skriver:

    I sammanhanget talar man bara om ev skattebrott, men på de hemliga kontona i skatteparadien finns ju också mycket pengar från olika former av illegal verksamhet. Allt från narkotikahandel till väpnade rån.

  4. Lasse skriver:

    Kurt:

    Ja, det har du troligen rätt i.

  5.  
Lämna ett svar

Please copy the string fRmp5K to the field below: