När situationen för de svenska bönderna ska beskrivas hänvisar man oftast till hur många mjölkbönder som lagt ner driften.

Egentligen borde ju böndernas situation beskrivas utifrån hur mycket de deklarerar i inkomst. Då blir nämligen böndernas situation en helt annan än när man bara tittar på antalet som upphör med sin verksamhet.

Att små mjölkbönder med 15 -25 mjölkkor lägger ner är inte förvånande med tanke på jordbrukets strukturomvandling som LRF:s lobbyister aldrig nämner något om när böndernas situation beskrivs av samma lobbyister.

Att familjejordbruk med mjölkproduktion som av sina kollegor tvingas konkurrera med gårdar som utökat till hundratals mjölkkor och nya jätteladugårdar med svindyra mjölkrobotar kan knappast förvåna någon.

Att LRF och Centerpartiet aldrig nämner något om de bakomliggande orsakerna till minskningen av mjölkbönder är något förvånande. Vill man inte berätta sanningen?

Att äldre bönder i pensionsåldern inte vill satsa på att bygga nya jätteladugårdar och köpa nya kossor kan man förstå. I stället är det yngre hungriga bönder som står för produktionen av både mjölk och kött genom vad som brukar kallas stordrift, som i sin tur slår ut småbönderna. Det är inget att förvånas över.

null
Stora och små bönder slåss med varandra i en ojämn kamp medan kossorna själva är mer jämställda i sin inbördes kamp.

Det man kan förvånas över är att konsumenterna inte upplyses om detta faktum utan i stället förs bakom ljuset av både LRF och Centerpartiet. Jordens befolkningsökning kräver effektivare matproduktion, vilket i sin tur innebär fler och större effektiva jordbruk på de små familjejordbrukens bekostnad.

Det kan man tycka vad man vill om, men ska jordens alla människor få mat så kommer vi att se färre och färre småbönder till förmån (eller nackdel om man vill) för jätteanläggningar med 100-tals, ja kanske tusentals djur. Vad det nu kommer att innebära när det gäller djurhälsovård och krav på minskad antibiotikaanvändning.

Lita aldrig på lobbyister.

./.

4 Svar på “Den ojämna kampen”
  1. Skvitt skriver:

    Det är många som lurar oss. Borgaklassen och dess politiker, samt reklammakare, t. ex.

    Saknar gillaknapp :-(

    /Skvitt

  2. Martin skriver:

    En ko är en optimerad mjölkproducent, man kan räkna ut ganska precis hur många liter mjölk som måste produceras för att gå runt, för att transporterna och allt skall gå ihop sig. Den siffran du får fram, ur den beräkningen, ger vid handen att det inte räcker med nån vanlig gammal laggård längre.

    Teknologi innehåller i sig själv alltid folkfördrivningen. En snubbe uppfann traktorn, för att ett jordbruk skulle ha råd med en traktor så räckte det inte med 2 hektar, det skulle bli större, arbetena försvann från landsbygden och en hel generation fick flytta in i staden. Uppfinner jag en grej för 2 miljarder som gör jordbruket mycket mer lönsamt och effektivt, då ökar arealen som måste till ytterligare och resten måste flytta in i staden för utvecklingens skull. I Sverige så verkar det ju inte så farligt att tvångsurbanisera på detta viset, relativt statligt styrt och ordnat samhälle. I Afrika när man skall modernisera jordbruket, då måste man också avskaffa självhushållningsbruket för att finansiera traktorn och bygga det stora jordbruket. Där görs det genom bomber och paramilitära, folkfördrivning är det som driver utvecklingen frammåt. I Afrika, men även här hemma.

  3. Lasse skriver:

    Skvitt:

    Det har du sannerligen rätt i.

  4. Lasse skriver:

    Martin:

    Jo, böndernas kollegor är deras största fiender. Nu köper ju stora företag, även svenska, jordbruksmark i Ryssland och Ukraina. Man undrar vad de lokala bönderna tycker om det. I Sverige håller holländska bönder på köpa upp gårdar, och de klarar av att driva jordbruk på samma förutsättningar som de svenska inte klarar.

  5.  
Lämna ett svar

Please copy the string Wi7GiU to the field below: