Det är dags att sluta mata elefanterna.
Journalisters yrkesuppdrag är att beskriva verkligheten. Gör de inte det sviker de sin yrkesroll, vilket allt för många gör utan att inse att de gör det. Ska det verkligen behövas ”fackpampar” för att folket ska få höra berättelsen om världen?
LO har gett ut en serie rapporter kallade ”Makteliten”. I den senaste av dessa beskriver man hur makthavarnas ekonomiska situation utvecklats. De flesta har nog haft på känn hur utvecklingen för de hårt arbetande maktens män, det är oftast män, varit jämfört med de slöa och odugliga svenska arbetarna.
Den verklighetsbeskrivning LO gör borde ha gjorts av journalister, som nu i stället får sitta bakom sina skrivbord och skämmas över att inte ha gjort jobbet.
Varför skriver då inte journalisterna om samhällsutvecklingen? Alla journalister säger med en mun att de inte får order av tidningsägarna vad de ska skriva.
– Jag får skriva precis vad jag vill, säger de när man frågar.
Just precis. Men ville de inte skriva det de säger sig vilja skulle de inte ha jobbet. De vet med sig vad tidningarnas ägare förväntar sig av dem. Alltså medverkar de i den falska verklighetsbeskrivningen.
Medvetet eller kanske omedvetet. Bägge alternativen är lika otäcka.
Det borde ju varit journalisternas jobb att upplysa folket om att en genomsnittlig makthavare inom näringslivet har en inkomst som motsvarar vad 17 industriarbetare har i lön. Toppcheferna i näringslivet har i genomsnitt en inkomst som motsvarar vad 48 industriarbetare har i lön.
Journalisterna är synnerligen medvetna om att skulle de skriva om denna verklighet finns risken att deras läsare inte skulle rösta som deras arbetsgivare vill. Alltså berättar de inte trots att de mycket väl vet.
Valfrihet är bra. Problemet är att för att kunna välja rätt måste man ha kunskap. Har man inte det kan man helt enkelt inte välja rätt. Det vet Moderaternas strateg Per Schlingmann och de borgerliga partiledarna. Väljarna vet det däremot inte, vilket innebär att de är lättlurade.
Makteliterna i näringslivet låter sig ofta också bjudas på både gratis bostad och bil. Man kan tycka att dessa överbetalda elefanter i näringslivet skulle ha råd att betala sina egna bostäder och bilar, men icke.
Du kör väl åt sidan när du hör omkörningssignalen?
Tut.
./.
SvD, 1, DN, 1, 2, AB, DN, 1, 2, 3, 4, 5, E24, 1, SvD, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, AB, 1, SVT, 1, 2, 3, SR, 1, GP, 1, 2, 3
Andra bloggar om: Elefanter, elefantiasis, näringslivet, direktörer, industriarbetare, arbetare, löner, förmåner, bostäder, bilar, ekonomi, höjdare, makt, makthavare, LO, fackföreningar, facket, omkörningssignal, tut, Per Schlingmann, Moderaterna, borgare, väljare, nyttiga idioter, lurade, valfrihet, kunskap, betalning, överbetalda, chefer, toppchefer, eliter, eliten, journalister, tidningar, tidningsägare, reportrar, skriva, verklighetsbeskrivning, verkligheten,
Inlägg (RSS)
Men man måste ändå applådera moderaterna som dompterat sina mediekacklare att lansera dom som det nya arbetarpartiet och dessutom lyckats med det så fantastiskt bra.
Massor av vanliga arbetande människor röstar på dom, visserligen mycket beroende på att sossarna bedriver i stort sett samma politik, men ändå.
Genom att säga att dom inte skall göra det har högern nu äntligen fått gjort det dom alltid tidigare sagt att dom skulle göra, mycket imponerande, men nu är nog snart denna långa smekmånad slut och istället kommer sannolikt sossarna att ta över igen och genom att säga att dom minsann skall göra allt annorlunda men ändå göra i stort sett samma sak som högern, kommer dom antagligen att lägga grunden för en ny borgerlig regering igen.
Så länge vi låter oss luras av borgerliga media att politik enbart handlar om att rösta och att marknadsekonomi är samma sak som demokrati, så kommer denna EU styrda högerpolitik att fortsätta och inga journalister med känsla för sin framtida karriär kommer att våga ifrågasätta eländet.
Det får vi stå för helt själva.
Anders:
Det riktigt fåniga är att de som faktiskt bestämmer över den svenska politiken finns i Bryssel= EU. Men visst har du rätt. Man måste ge moderaterna ett erkännande att de lyckats blåsa större delen av svenska folket.
Vi får fortsätta göra vad vi kan!