Lasses blogg

Idag är det drag för rubrikskrivarna i pressen.

Jag läser rubriker som ”Börsen faller kraftigt efter telekomjättens vinstvarning”, Vinsten lägre än väntat”, ”Följ raset”, ”Så här går det på börsen”, ”Ericsson chockrasar”, ”Milleniets värsta börsras”, ”Börsvärdet minskade med 100 miljarder på några minuter, ”För sent sälja” och så det värsta av allt: ”760 000 aktieägare drabbas”.

Dock inte ett ord om vad det innebär för Sveriges nuvarande och framförallt blivande pensionärer. Pensionerna har ju blivit beroende av börsen. Ökar värdet på börsen kan pensionärerna andas ut och kanske avstå från middag på hund eller kattmat.

Faller börsen blir det att uppsöka hundmat och kattmathyllan i närmsta ICA-butik. Det är ju nämligen framtidens melodi att pensionärerna ska vara beroende av hur börsen går. Det pensionärer kan göra för att påverka sin pension är alltså att placera sin sparpengar på börsen.

Ju fler som spekulerar på börsen, ju högre pensioner. Säljer de 760 000 aktieägarna sina aktier i Ericsson är alltså risken överhängande att pensionärerna måste uppsöka socialbyrån eller närmsta parkbänk.

Det är, måste man erkänna, ett smart sätt av politikerna att smita från sitt ansvar för pensionärerna.

Har man som pensionär inte gjort tillräckligt smarta placeringar på börsen, i exempelvis Ericsson, så får man skylla sig själv när man väl står där och väljer mellan Frolic eller Doggy som middagsmat.

Det är litet förvånande att pressen är så upprörd över de stackars 760 000 aktieägarna att de hamnar i topp på alla tidningar medan de som är de verkliga förlorarna på börsraset, nämligen pensionärerna inte omnäms med ett ord. Kan det ha med politik att göra? Pensionärerna får väl lära sig ”Marknadsdynamiken” vilket Ericssonchefen inte klarade.