Valrörelsen startade igår med en tv-debatt mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Slaget om dyraste tillbehöret vanns utan tvekan av Mona Sahlin. Hon fegade inte ur, hon hade väskan med sig.
Det var nog mer tur än skicklighet som gjorde att Fredrik Reinfeldt kom i tid till Agendas debatt. DN rapporterar att inte minsta lilla klocka syntes på statsministerns vänsterarm.
Där har ju tidigare suttit en klocka med en prislapp på över 20 000 kronor. Att jämföras med Mona Sahlins present som lär kosta 6000 kronor.
Själv kan jag inte tänka mig vare sig en klocka eller en väska för över 1000 kronor. För mig räcker det att jag kan se tiden på klockan och klockor med den basala funktionen kostar bara några hundra.
Väskor behöver heller inte kosta skjortan. Det räcker bra med några hundringar även för rätt snygga dito. I min lilla småländska by finns en sadelmakare som kan konsten att sy ihop en väska som är lika snygg som de dyra designväskorna på Stureplan.
Vill man får man själv designa den. Jag kan försäkra att både utseende och inte minst kvalitet är väl i nivå med vilken 10 000 kronors väska som helst från vilket obskyrt övervärderat designföretag som helst.
Väska gjord av skinn från ko, gris, nilabborre och gädda.
Man kan till och med välja vilket djur som fått släppa till skinnet till väskan.
./.
AB, 1, 2, DN, 1, 2, 3, 4, SvD, 1, 2, Jinge
Andra bloggar om: Väskor, klockor, Mona Sahlin, Fredrik Reinfeldt, val, valrörelse, tv-debatt, pris, design, sadelmakare, djur, skinn, nilabborre, ko, grisar, gädda
Inlägg (RSS)
Wow liksom – jag menar väskan alltså, riktigt snyggt jobb! (Ursäkta, här kom visst en Allianspartist och håller med och undrar om den går att få med skinn av helflådd låginkomsttagare också?)
Angående klockor på armen, kan inte det bli en krisbransch? Man kan ju numera lika gärna använda mobiltelefonen som klocka.
Angående väskor så har jag för mig att tidigare kulturministern Bengt Göransson brukade knalla omkring med sina nödvändigheter i en enkel plastkasse. Det behöver inte vara krångligare än så.
Björn:
En mig närstående använder sin mobil som klocka. Jag hade en gång en lärare som ansåg att klockor gjorde att man stressade och därför vägrade ha klocka – han kom alltid i tid, för som han sa: det finns klockor överallt.