Frågan är om vi håller på att förberedas på en ny folkomröstning om euron? Eller om makten tänker införa euron utan att fråga folket. Det senare är väl en klar risk med tanke på att folket kanske har andra åsikter än de rätta.
Nu har nyheten presenterats, nämligen att majoriteten är för euron. Det har framgått av en opinionsundersökning så en folkomröstning anses säkert onödig. Varför riskera att få reda på att svenska folkets uppfattning inte stämmer överens med makthavarnas i Bryssel?
Fast det finns faktiskt goda skäl att fråga folket. Kanske efter att man redogjort för hur det går för många av euroländerna. Samt kanske jämfört dem med Sverige, som ju, tack och lov, står utanför euron.
Bör folket upplysas om att den flytande kronan varit bra för landet nu under krisen? Bör folket få reda på att de brister som finns med den gemensamma euron kan bli mycket dyra för skattebetalarna.
Ska man inför införandet av euron upplysas om de brott mot euroländernas stabilitets- och tillväxtpakt som ex v Grekland, Spanien, Italien och Portugal ägnat sig åt genom att tillåta alltför stora finansiella budgetunderskott.
Såna upplysningar kan ju ha en del inverkan på hur man röstar om eurons införande eller inte. Speciellt med tanke på att länder som bryter mot pakten trots det har hög arbetslöshet och ökad fattigdom. Vill vi ha det även i Sverige, kanske folk tänker innan de lägger sin röst i urnan – om de får alltså!
För hur gör man när valutan inte längre fungerar som valutaanpassare i de svaga euroländerna? Jo, det blir ökad arbetslöshet vilket också resulterar i ökade bidrag, och det ordet borde väl vara rena rama röda skynket för våra euroförespråkare.
Kanske är det därför som de påstådda euroförespråkarna i själva verket hållit rätt tyst i frågan om vi ska införa euron eller inte. De vet mer om hur det gått i euroländerna än svenska folket. Och då finns risken att folket gör fel val – om de får välja. Vare sig de väljer i en opinionsundersökning eller i en folkomröstning.
Nu ligger eurolandet Grekland så illa till att det är överhängande risk att landet kanske tvingas i konkurs. Vad händer då i de andra svaga euroländerna? Faller de också? EU tillåter nog inte att det händer. Alltså återstår att få svar på en viktig fråga!
Vilka betalar?
Andra bloggar om: Fråga folket, euro, emu, Grekland, Spanien, Portugal, Italien, brott, stabilitetspakt, pengar, valutor, arbetslöshet, bidrag, val, röstning, folkomröstning, Sverige
Inlägg (RSS)
Det är svårt att förstå att euro-frågan dyker upp i ett läge där man kan ställa frågan om euro-zonens överlevnad över huvud taget. Verkar propagandamässigt väldigt konstigt om man menar allvar. Är det något annat man vill dölja?
Grekerna är värst ute och de tilläts att ljuga sig in i valutaunionen. Det straffar sig nu. Tyskarna fick in en paragraf i Maastrichfördraget om att det inte är tillåtet att hjälpa medlemsstater som är i det läget, men nu funderar man på hur paragrafen skall kringgås. Och hur går det för de arma letterna som är bundna till euron och inte har annan utväg än ”besparingar” som riktas mot vanligt folk?
Frågan om vem som skall betala en räddningsaktion borde väl inte vara svår att besvara. Samma som när banker och finansinstitut som var ”för stora för att få gå omkull” skulle räddas. Småfolk i den reala ekonomin får stå för fiolerna.
Tror dessvärre inte att folket kommer engagera sig så mkt, eller att de har vidare god insikt i hur införandet av Euron kan påverka Sveriges ekonomi. På kort sikt är det säkert långt från optimalt, men på längre sikt tror jag mycket på en anslutning.