Lasses blogg

Vissa tv-program bjuder på stor humor utan att det är avsett. Ett sådant program var Agenda där ett lejon ställdes att debattera mot en mus. Alltså Jan Guillou mot Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson. Det var visserligen mycket roligt med samtidigt kunde man inte undvika att tycka synd om Per Gudmundson.

Fighten var nog avgjord på förhand. Att ställa en åsna mot ett fullblod kan bara sluta på ett sätt. Och det gjorde det.

Jan Guillou avgick med segern. Per Gudmundson framstod precis som den nolla han är. Finns det ingen ansvarig på SvD som kan gripa in och stoppa hans framträdanden och skriverier innan tidningen är obotligt skadad?

Per Gudmundson hade inget alls att komma med, vilket däremot Jan Guillou hade. Han gav en ytterst relevant förklaring till alla de anklagelser som borgerliga ledarskribenter vräkt ur sig under den senaste veckan.

Det var riktigt rörande att höra hur Guillou sopade banan med alla dem som påstått att han inte skrivit om KGB-historien i sin bok. ”Det har jag sagt hela veckan, men ingen tycks ha fattat det”, sa han.

Alla journalister har råkat ut för att tips visat sig vara värdelösa. Alla har också råkat ut för att göra reportage som vid närmare eftertanke visat sig inte vara något att berätta om. Det hör så att säga till jobbet.

När Jan Guillou frågade om Per Gudmundson kände till en författare som skrivit om just det som Jan Guillou försökte göra möttes han med tystnad. Orsaken till tystnaden var, sa han, just det han själv hela tiden sagt, nämligen att historien är ointressant. Vore den intressant hade ”alla” känt till vem som skrivit.

Det var nästa pinsamt att se hur Per Gudmundson blev överkörd av ångvälten Guillou. Det var Davids kamp mot Goliat. Missade ni veckans roligaste TV-program finns det att se via Internet och SVT-play. Inslaget kommer först i programmet.