|
Det rikare blir rikare och klyftorna i samhället ökar. Är det bra att mer och mer pengar överförs till ett fåtal personer? Får man tro den rapport som idag redovisas i pressen och som är gjord av ekonomerna Jesper Roine och Daniel Waldenström så äger den rikaste procenten svenskar 2 700 miljarder. Det har inte varit en så ojämn fördelning sedan början av 1900-talet. Kanske finns det skäl att fundera litet på vad alltför ojämn fördelning av de ekonomska resurserna kan leda till. Det var nämligen inte bara i Sverige som fördelningen var dålig på den tiden. Ryska revolutionen 1905 och 1917 hade sin grund i det ytterst ojämlika samhälle som rådde i Ryssland på den tiden. En liten superrik klass och folket i princip urfattigt. Det var det som lade grunden till revolutionen. Sverige var i maj 1917 ytterst nära en revolution. Det var mer tur än skicklighet som hejdade det revolutionära förloppet den gången. Man fick helt enkelt klart för sig att det gällde att fördela resurserna bättre. |
Det blev sedan Sveriges väg. Under större delen av 1900-talet såg den svenska politiken till att resurserna fördelades på ett sätt som gjorde att de sammanlagda resurserna fördelades något så när rättvist över hela folket. Nu ökar klyftorna i rasande fart sedan 1980. Den rikaste procenten av svenskarna får ännu mer av den gemensamma kakan än tidigare, vilket förstärker den ekonomiska ojämlikheten i ett accelarerande tempo. Ojämn fördelning leder till social oro och i förlängningen revolutionära tendenser. I värsta fall inbördeskrig. Det finns goda skäl att studera historien och orsakerna till krig och revolutioner. Det duger inte att svara som Marie Antiontte gjorde när parisarna tågade ut till Versialles och klagade på att de inte hade något bröd att äta. — Gör som jag, ät bakelser! Så blev det också revolution och man högg huvudena av de rika. Vet regeringen och EU om det? |
Andra bloggar om: Regeringen, ekonomi, klyftor, revolutioner, Ryssland, Sverige, Marie Antionette, fördelningspolitik
Inlägg (RSS)
Problemet med förmögenhetsspridningen i Sverige är inte att det finns några som har ofantligt mycket pengar, det är att övriga 99% knappt har någon förmögenhet alls.
Problemet är ju att sossarna systematiskt har gynnat storkapitalet – de befriade t ex miljardärerna men inte miljonärerna från förmögenhetsskatt.
De har däremot drivit klappjakt på den stora medelklassen så att den inte kan bygga upp något sparkapital. Det skulle nämligen göra att den inte var direkt beroende av politikerna.
Sossarna har fått det som de vill, frågan är vad är Mona Sahlin säger om det? Stolt men inte nöjd?
Per Hagwall:
Kul att du håller med att det är ett problem med den ekonomiska ojämlikheten.
Om nu inte sossarna klarar att göra något åt det, samtidigt som vi ser att borgarna går in för att öka den ännu mer så återstår bara några partier att hoppas på.
Vi får komma ihåg det vid nästa val.
Det är klart att de styrande i EU väl känner till riskerna med ökande klyftor i samhället. EU-kommisionen har skrivit en hel del om riskerna för ”social unrest” och hur man ska klara av denna. Ett medel för att motverka denna ”sociala oro” är naturligtvis de nya lagarna ”mot terrorism”. Ett annat är den gemensamma EU-armén, där Sverige just har satt upp Nordic Battlegroup. Denna gemensamma armé har många likheter med Inrikestrupperna i gamla Sovjetunionen och nuvarande Ryssland.
Glömm inte att articklarna och den bakomliggande rapporten handlar om att de rikaste blivit rikare, inte att de fattiga blivit fattigare. Jag tror inte att de breda lagren i sverige har svårt att sätta mat på bordet eller att få tak över huvudet. Och medelklassen har inte fått det särskillt mycket sämmre sen 80 talet.
Problemet är den socialdemokratiska livslögnen. Man vill gärna att folk skall tro att när en får det bättre så får någon annan det sämmre, men mänsklighetens historia visar att alla kan få det bättre. Vi har alla på många sätt bättre liv idag än kungarna på medeltiden.
Nej Lasse, vi borgare vill inte öka den ekonomiska ojämlikheten. Vi vill däremot minska den genom att låta _fler_ bli rika, inte färre.
Per Hagwall:
Det vore f:n så mycket bättre om ni ville se till att alla fick det acceptabelt bra, inte att ytterligare några kan bli miljardärer.
Kerstin, det är _din_ politik som leder till att klyftorna ökar.