Man upphör aldrig att förvåna sig över hur verkligheten beskrivs och hur det stämmer med den verkliga verkligheten.
När vi lyssnar på borgerliga politiker och läser borgerliga tidningar får vi oss till livs att jobbskatteavdragen har gynnat alla. Allra mest gynnade är de som har lägst inkomster, om man får tro Fredrik Reinfeldt och Anders Borg alltså.
Sänkta skatter ger fler jobb, har det borgerliga mantrat varit i snart fyra år. Ändå är det arbetslösheten högre nu än när regeringen tillträdde. Men fel på politiken är det inte, säger de. Frågan om de få kan lura de många länge till?
Företagen skulle absolut tjäna på att vanligt folk, i första hand de sämst ställda, fick sänkta skatter. Det skulle göra att människor handlade mer, vilket skulle gynna både små- och storföretag. Vi vet hur det gick. Både små och stora företag har svårigheter.
Detta visar sig också i det faktum att det är mer eller mindre stopp för byggandet av nya kontorshus. Vilket det givetvis inte skulle vara om det som allianser säger om resultatet av den förda politiken hade något med verkligheten att göra.
Det är ingen måtta på hur borgerliga företrädare skönmålar hur verklighetens folk har fått det så mycket bättre nu med den borgerliga regeringen än det var före september 2006. Man tror knappt det är sant. Och det är det inte heller.
Det är alltså litet konstigt att arbetsbördan nu ökar dramatiskt hos Kronofogden.
Stämde regeringens lovsång över sin egen insats borde ju Kronofogden få mindra att göra – inte mer.
Det konstiga är också att de som skulle tjäna mest på den förda politiken, företagen, är de som orsakar den största ökningen av ärenden hos kronofogden.
Man kunde ju tro att när ”verklighetens folk” får mer i plånboken genom skattesänkningar borde ju kronofogden inte få mer att göra bara för att människor har mer pengar att röra sig med.
Eller är det något fel på själva slutsatsen om att sänkta skatter alltid gynnar det vanliga ”verklighetens” folk? Det verkar ju vara så med tanke på vad som händer hos Kronofogden.
På något sätt är det ju som man fick lära sig i fysiken i folkskolan, det är kommunicerande kärl mellan hur mycket pengar människor har att röra sig med och antalet indrivningsärenden hos Kronofogden.
Som jag ser det finns det två alternativ man får förhålla sig till:
Antingen ljuger statsminister Fredrik Reinfeldt om vad den borgerliga politiken inneburit för vanligt folk.
Eller så ljuger rikskronofogden Eva Liedström Adler om ökningen av ärenden hos Kronofogden.
Bägge har inte rätt!
./.
Andra bloggar om: Kronofogden, pengar, alliansen, regeringen, Anders Borg, Fredrik Reinfeldt, politik, indrivning, lögner, verkligheten, verklighetens folk, skatter, jobbskatteavdrag, lovsånger, borgerligheten, arbetslöshet
Inlägg (RSS)
Varför ska det fårvåna när sverige styrs av Cia.
Såg ju hur dom värnade om folk när dom kidnappar och torterar.
Förklarar väl Lundin oils slakt i sudan och varför våra politiker överhuvudtaget inte gynnar den svenska befolkningen på något sätt, varför skulle dom när landets tillgångar finns i 10% av befolkningen fickor?.
Kan inte bli mycket klarare om du frågar mig.
Med andra ord: högskattesystemet kunde bland annat leda till en omfördelning av köpkraft som medförde att människor med låga inkomster kunde konsumera en bit över sin privata betalningsförmåga. När skatterna sänks kommer den disponibla inkomsten att öka mest för de som redan har gott om pengar, allrahelst som skattesänkningarna tas igen genom höjda avgifter och liknande. De som har små inkomster kommer inte att få så stor inkomstförstärkning så att det kompenserar deras tidigare köpkraft. Den köpkraften riktas mot masskonsumtionsvaror. Produktion av dessa är kapitalismens grundbult. Därmed gröps basen för hela systemet ur, så att det blir krissymptom som du nämner. Så egentligen inte väl kärlen inte helt kommunicerande, utan om nivån minskar i det ena kan den faktiskt sjunka i det andra också. Nu har vi ett system där spekulationsekonomin blomstrar delvis avskiljd från den ”reala ekonomin” dessutom. Det är när det blir kris inom spekulationen som pengar dras över dit från den ”reala ekonomin”, men pengarna flyter inte i lika stor grad åt andra hållet. Och där har vi ytterligare en propp i förbindelsen mellan kärlen som gör att kriserna blir värre.
Man undrar vad som finns kvar av Sverige om några år?
Skattesänkningar för de rika & bankirmaffian, utförsäljning av gemensamma tillgångar och livsviktig infrastruktur till privata profitörer och (fortfarande efter 15 år) 25 miljarder åderlåtna kronor till den €Uropeiska fascistunionen.
kommer statskassan att få in några pengar till transfereringar överhuvudtaget eller skall den också privatiseras?
Oj då, det verkar som ni missat att vi har haft en liten global finanskris. Det kan ni väl ändå inte tro, att vilken S statsminister som helst skulle ha kunnat undvika den…? Nu är det vidare så att höginkomsttagarna redan betalar mer i kronor och ören än låginkomsttagarna och självklart bidragstagare etc. Om ni tror att högre skatter är lösningen, varför inte ta 100% i skatt? Om S vinner och höjer skatten finns de tre F:en kvar i landet som kan beskattas; det är Föda, Fastigheter och Fattigt folk.
Moby:
Att tala om kronor och ören i samband med skattediskussioner är ohederligt.