Konkurrens är bra brukar det heta. Är det sant? Tja, i vissa lägen kan kanske konkurrens vara bra, i andra fall dåligt. Vad som däremot i de flesta fall, om inte alltid, är bra är samarbete.

Kommer vi att i framtiden kunna bota de sjukdomar vi idag anser som mer eller mindre ofarliga bara därför att vi har antibiotika? Hur många dör idag av mässling i Sverige? Många sjukdomar som vi nu betraktar som lättbotade kan plötsligt bli dödliga bara därför att vi har överanvänt antibiotika i ställer för att stanna i sängen några dagar och låta sjukdomen läka ut naturligt.

En av orsakerna till överanvändningen av antibiotika är konkurrens. Privatiseringen av sjukvård och konkurrensutsättning gör att ex v vårdcentraler tjänar mer pengar om många patienter kommer till dem. Vill sjuklingarna ha antibiotika i stället för att stanna hemma och bli frisk på det naturliga sättet så är det lätt att läkarna i stället skriver ut penicillin.

Det kanske gör att patienten kommer tillbaka i stället för att gå till en konkurrent där man kan vara säker på att bli försatt i arbetsbart skick utan att behöva stanna hemma med sänkt sjukpenning.

Alltså kan konkurrens rent av leda till att lätt botbara sjukdomar åter igen blir dödliga sjukdomar. Då måste man, även om det är försent, säga att konkurrensen har lett fel.

Skolpengen följer elevernas skolval. Den skola eleven väljer får pengarna. Det gäller alltså för skolorna att i praktiken få så många som möjligt att välja just deras skola. Elevens skolval berikar ju skolans ägare.

Hur få elever att välja en viss skola? Jo, genom att se till att de som går på skolan klarar sig bra och får höga betyg. Sådant sprider sig och fler och fler elever som väljer skolan gör ägaren rikare och rikare.

För några år sedan framkom att lärarna på en friskola (läs: privatskola) i Stockholm fått order från ägaren/rektorn att sätta högre betyg än vad eleven var värd.


Ivan Bratt förstod vilket elände konkurrens
kan ställa till med för människorna.

På så sätt kunde ryktet om skolan upprätthållas och ägaren kunde berika sig på skattebetalarnas bekostnad.

Det är alltså inte förvånande att vi nu möts av rubriker som säger att Skolinspektionen upptäckt att många elever som fått MVG i stället borde ha IG. Det liksom sitter i hjärnan som en betingad reflex på lärarna att ju högre betyg ju högre lärarlöner.

Vill vi bo i hus, gå i trappor, åka i flygplan, passera en bro vars hållfastighet är beräknad av en konstruktör som fått alldeles för högt betyg i matte på grund av att skolan som utbildat honom eller henne varit utsatt för konkurrens?

Fundera på det.

./.

AB, 1, 2, SvD, DN, 1, 2, 3, GP, SVT, 1, 2, SR, 1

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

11 Svar på “Konkurrens kan bli döden”
  1. Jan Wiklund skriver:

    Tyvärr gäller inte bara privata skolor. Även de offentliga tvingas hänga med i konkurrensen för att inte förlora elever, och därmed tjänster, och i värsta fall läggas ner. Så även de ger överbetyg.

  2. Ingrid Eckerman skriver:

    Hej! Bra skrivet! Läs gärna mina bloggtexter också. Om att moderaterna säljer gamla och skolbarn till lägstbjudande på auktion, som före 1918.

  3. Martin skriver:

    Ingrid,
    Morfar såldes på auktion som barn. Gissa om han blev vanvårdad som barn… Det kallas systemfel, det har inget med vilka aktörerna är att göra…

  4. Lasse skriver:

    Martin:

    Visst har det med vilka aktörerna är. I allra högsta grad.

  5. Martin skriver:

    Lasse,
    nej, man trodde kanske att det skulle bli annorlunda om man införde samma system idag, att sälja våra unga/gamla och fattiga på auktion till lägstbjudande. Man kanske trodde det skulle gå bättre denna gång, man trodde människan var annorlunda nu, men det var ett systemfel därför stämde inte detta, resultatet blev lika fasansfullt som det var i början av förra seklet, samma resultat andra aktörer.

    (Jag utelämnar alltid saker som är självklara i mitt huvud när jag skriver, fingrarna långsammare än tanken.)

  6. moteld skriver:

    Det är ingen tillfällighet att begreppet kvalitetssäkring dök upp ungefär när privatiseringarna började i början på 90-talet. Plötsligt var det nämligen inte självklart med kvalitet.
    Och den säkringen verkar för övrigt ha gått för länge sen i ett antal branscher. Läste bara häromdagen att bränderna ökar för att eljobben är slarvigt utförda. El ska ju bara hanteras av fackmän, men om de gått i en konkurrensutsatt skola kanske fackkunskaperna brister. Och när äldre yrkesmän går i pension försvinner också de som skulle kunna vägleda de yngre. Till slut har alla gått i flumskolan (dvs den som skapades med det s k fria skolvalet).

  7. T lindholm skriver:

    ”För några år sedan framkom att lärarna på en friskola (läs: privatskola) i Stockholm fått order från ägaren/rektorn att sätta högre betyg än vad eleven var värd.”

    Det här är ett jävla sätt. Det här leder ju till att t.e.x Ingenjörer som blir Utexaminerade håller inte dom kunskaper som en ingenjör bör ha när dom blir utexaminerade, alltså får Högre betyg som dom inte egentligen skall ha tack vare en dålig Skola, med ”frikostliga” Examensbetyg!
    Jag som är Takplåtslagare har sett rena Clauner som just blivit Ingenjörer som kommit direkt från Skolan, riktiga Nollor m.a.o . Det är en stor säkerhets risk på byggena ö.h.t..!

  8. Anders Åberg skriver:

    Vill vi ha ett samhälle som fungerar eller ett som gör ett fåtal rika?
    I längden går det sannolikt inte att kombinera dom två varianterna.
    Kaptalismen tycks vara bra på att tycka upp ett land från det rena bondestadiet, men i länder med modern teknik och stora världsomspännande företag krävs alldeles uppenbart planering efter behov för att få det att fungera.
    Problemet vi står inför är väl hur denna planekonomi skall förenas med demokrati och yttrandefrihet, erfarenheterna hittills är ju inte så lysande på det området.
    Planekonomi i ett högutvecklat industriland eller tjänstesamhälle med mångåriga demokratiska traditioner är nog egentligen något helt nytt och jag kan faktiskt inte riktigt se att det ens finns en hållbar teori om det.
    Behovet av en sådan teori börjar dock kännas akut nu när vi ser hur marknaden river ner samhällsfunktionerna en efter en.
    Något för dig att sätta tänderna i Lasse, jag tror inte jag klarar av det!

  9. H2 skriver:

    Det är knappast konkurrensen (i alla fall inte mellan vårdalternativen) utan faktumet att folk inte har råd att stanna hemma som gör att det skrivs ut mer pencillin. Redan förr i tiden var det känt till vilken läkare man skulle gå om man ville ha en viss typ av recept.
    Säg den läkare idag (privat eller offentlig anställd) som vägrar en patient någon medicin för att han skall tillfriskna fort för att slippa den ekonomiska förlusten att stanna hemma.
    Det allra flesta läkare har empati

  10. Sören H skriver:

    ”Vill vi bo i hus, gå i trappor, åka i flygplan, passera en bro vars hållfastighet är beräknad av en konstruktör som fått alldeles för högt betyg i matte på grund av att skolan som utbildat honom eller henne varit utsatt för konkurrens?”

    Ingenjörer är högskoleutbildade. Ingen gymnasist räknar på broar eller fordon. Du kan vara lugn :p

    Gällande antibiotika är vi, till skillnad från andra, lågförbrukare. Viss ökad förskrivning kan därmed vara lönsamt på lång sikt. Det är trots allt bättre att vara produktiv än att ligga hemma i sängen och lata sig.

  11. salvi skriver:

    Sören: Vem skriver och rättar studenternas tentor? Fundera på takrasen som hände förrföra vintern, samt förra vintern, dom konstruktionerna var väl inte uträknade av gymnasister, eller? Felräkning av snölast kombinerad med material ( kostnads) beräkning. Slutade väl i rätten om jag inte minns fel…Va gäller din åsikt att det är bättre att vara produktiv än att vara hemma och lata sig när man är sjuk…Alltså man häpnar, visst ut och smitta ner all andra allt vad du kan! Samtidigt som du bygger upp antibiotikaresistens! Nä, jag tror du är dum i huvudet på riktigt, och mot det hjälper ingen antibiotika än så länge….

  12.  
Lämna ett svar

Please copy the string DamDUa to the field below: