Är angiveri den senaste modeflugan? Kan vi vara på väg mot den gamla tiden när häxjakt var högsta mode? Då dödades kvinnor bara för att någon pekat ut dem som häxor. Det kunde räcka med små barns fantasier om att någon varit häxa för att bli dömd till döden.

Vi minns hur personer i USA på McCarthy-tiden kunde anges som varande kommunistsympatisörer eller rent av kommunister och därmed få sin karriär stoppad, och i många fall sitt liv förstört för all framtid.

Vi har till leda hört om alla dem som i Östtyskland kunde anges som fiender till landet, allt för ofta baserat på skvaller eller obekräftade rykten, och därmed straffas med allt från att förlora sitt jobb till fängelse.

Har man sett den ryska filmen ”Brända av solen” som visar vad angiveri kunde leda till på Stalintiden och hur avund- och svartsjuka kunde utnyttjas av dem som ville hämnas någon liten eller stor oförrätt, så inser man att angiveri är ingen framkomlig väg.

Det senaste i angiveribranschen som nu dykt upp även i Sverige och andra påstått rättssäkra länder synes vara #metoo som redan har resulterat i flera fall där personer stoppats i sin karriär bara på vad andra sagt om dem. Vad de själva säger verkar inte spela någon roll.

Att ange någon för olämpligt uppförande, avundsjuka, hämndbegär eller vad det vara månde baserat på skvaller eller


Offer för angiveri på väg till blåkulla.

påståenden utan bevis är ingen framkomlig väg i ett samhälle som påstår sig vara ett rättssamhälle.

Det är bra att #metoo-kampanjen drar fram vad som förekommer men att straffa dem som utpekas utan hållbara bevis är en återgång till rättsskipning på grunden ´öga för öga, tand för tand, och det är faktiskt inget bra på sikt.´

./.

4 Svar på “Nya häxjakter”
  1. Anders Åberg skriver:

    Metoo kampanjen betraktar jag som bra och nödvändig, men sensationskåta media sabbar den med sina namnpubliceringar enbart baserat på skvaller. Kvällspressen går antagligen sämre och sämre och enskilda människors väl och ve betyder inte ett skit för dom i jakten på vinst.

  2. Martin skriver:

    Jag ser inget fel i att kvinnor vittnar om vad de varit med om. Att mediabranschen är en bransch utan merit och enbart image, så har ju smutskastning av varandra varit legio sedan branschen föddes, man skall inte ta den branschen på allvar, det är inte på riktigt och den är döende. Den påtagliga kannibalismen i branschen är ju bara ett bevis på att den är döende och alla medel att putta bort någon annan från de krympande köttgrytorna kommer användas av de som försöker hålla sig kvar och de som fortfarande försöker armbåga sig fram.

    Många i branschen skulle för längesedan omskolat sig till något nyttigt så som undersköterska, men de kommer inte lämna in frivilligt. Då kan de tjäna samhället som varnande exempel. Det är ju dessutom bra mycket mer underhållande, vilket är branschens sista och kanske enda kvarvarande funktion.

    För gudarna skall veta att det finns karlar som fortfarande inte vet hur man uppträder professionellt på en arbetsplats. Den mest irriterande uppgift jag någonsin haft som arbetsledare var att sträcka upp en ung, ny medarbetare för att han försökt hångla upp en kvinnlig medarbetare en kväll de jobbade sent. Jag var rasande! Kanske inte så mycket för att jag tycker det är superallvarligt, mest för att jag ens skall behöva lösa folks relationsproblem, något som inte har ett skit att göra med vad vi håller på med. Jag undviker alla sådana missförstånd och dumheter genom att arbeta på mitt arbete, var får folk idén att arbete är nån jävla lekstuga ifrån? Jag vet inte vad folks barn heter, jag håller en professionell distans och håller fokus på arbete. Det tramsas alldeles för mycket på jobbet som det är, statuera exempel med några nötter, de lär landa på fötterna och om det lär folk att föra sig professionellt på arbetet så har mycket vunnits.

    Lär sig folk professionalism genom att titta på amerikansk TV-serier eller vad fan är det som försiggår?

  3. Lasse skriver:

    Det är inget fel alls på metoo-kampanjen, tvärtom så visar de många vittnesmålen att den behövs i allra högsta grad. Men vi behöver ingen lynchmobb eller massmedia som namnger personer hur som helst.

  4. Martin skriver:

    Lasse,
    visst. Jag håller med om att det är problem med medias pajkastning, men jag menar att det är mer ett symptom på djupare problem i branschen. Det är kanske taskigt av mig, men jag har ganska lite sympati för mediapersonligheter och menar att de snart spelat ut sin roll i alla fall.

  5.  
Lämna ett svar

Please copy the string liX2qQ to the field below: