|
Frågan är om inte Fredrik Reinfeldts uttalande idag på Rapport är något han kommer att få ångra? Enligt Rapport finns det förslag om att alla länder i EU gemensamt ska ställa upp och skjuta till pengar för att rädda banker inom unionen. Om detta säger Sveriges statsminister att det tycker han inte. Men kan Sverige verkligen säga nej om majoriteten länder inom EU säger att vi ska visst ställa upp med pengar för att rädda andra länders banker? Vi kan ju inte säga nej till att använda svenska skattebetalares pengar för att ge bidrag till spanska tomatodlare, italienska vinproducenter, grekiska osttillverkare eller portugisiska vägbyggen. Varför ska vi då inte ska ställa upp och rädda banker i samma länder framstår som obegripligt. Jag tror att EU struntar fullkomligt i vad Reinfeldt har för åsikt i frågan om EU skulle finna det lämpligt att Sverige också bidrar till att rädda belgiska, franska eller andra länders banker. Vill vi vara med i EU, och det vill vi uppenbarligen, så får vi nog ta skeden i vacker hand och följa majoritetens vilja. |
Det är ju det som är själva finessen med att vara med i EU. Har inte Fredrik Reinfeldt begripit det kanske det är dags för honom att överväga om vi ska vara med i EU i fortsättningen. Han motsäger också sig själv när han påstår att ”banker som misskött sig ska inte få svenska skattebetalares stöd för att klara sig undan”. Vi använder redan nu skattepengar för att stödja svenska banker. Så hur ska han ha det egentligen? Det kan inte vara lätt att både vilja äta kakan och ha den kvar! |
Lästips: Björn Nilsson om finanskrisen, Hanna Löfqvist om en chimär, Jinge om sossarna, Kaj Raving om sossarna och EU, Johan Lindahl om att demonstrera på nätet, Tomas Jonsson om fåglar och miljöpartiet.
Hör Reinfeldts uttalande på Rapport, AB, AB1, DN, SvD, SvD1, SdS
Andra bloggar om: Fredrik Reinfeldt, regeringen, EU, finanskris, banker, skatter, skattebetalare, bidrag, skattepengar, kakor, Rapport, finanser, ekonomi


Inlägg (RSS)
Herr statsministerns problem kan vara att den verkliga terrängen inte stämmer med kartan. Statliga massingripanden för att rädda fallfärdiga banker och lånefirmor ingår inte i den liberala kartan som den har ritats upp de senaste 20-30 åren. Systemen antogs ju vara självreglerande och utan inbyggda minor. Om EU verkligen kan tvinga en medlemsstat att betala bankstöd i andra länder är en intressant fråga. Är stats- och finansministrarna morska kanske de kan sätta klackarna i backen och säga nej. Jag misstänker att det handlar mer om vilja och mod än om faktiska regler. Sedan är ju frågan om vad som är vettigt. Svenska banker är djupt insyltade i Baltikums dåliga affärer. Är det lämpligt att låta delar av Estland och Lettland gå i konkurs och därmed stjälpa svenska storbanker, eller …?