Har centerpartisten och tillika jordbruksministern Eskil Erlandsson inte fattat någonting av vad marknadsekonomi går ut på trots att han är med i ett parti som verkar för marknadsekonomi?
Det visar sig, föga förvånande, att bönderna, till vilka Eskil Erlandsson tillhör, undrar var deras förtjänster tar vägen. Orsaken till deras undran är att när bonden får bättre betalt för mjölken så stiger priset i sagda vara i affären.
När samma bönder får mindre betalt för mjölken så sjunker inte priset i affären. Nähä, vem är förvånad? Ingen utom möjligtvis Erland Eskilsson (C), vilket visar att han nog inte begripit mycket av hur en marknad fungerar.
Kan en affär sälja mjölk till ett visst pris så inte kommer affärsägaren att sänka priset bara för att bönderna får mindre betalt. Det är marknadsekonom!
Nu vill Eskil Erlandsson utreda vart pengarna tar vägen! Tja, han kan ju fråga vilken mjölkbonde som helst, de vet nämligen svaret på frågan.
Mjölkbönderna är förbannade på alla ohemula löner och bonusar som deras Arla delar ut till sina direktörer. De är också förbannade på att Arla köper företag utomlands i stället för att ge sina ägare, det vill säga mjölkbönderna, mer betalt.
De ser alltså vart pengarna som deras produkter säljs för tar vägen. Aktieutdelning och bonusar kommer någonstans ifrån, begriper inte Eskil Erlandsson (C) det?
Han jobbar ihop till direktörernas och affärsmännens löner, bonusar och utdelningar. Det behövs inga nya dyra statliga utredningar för att förstå, det borde Eskil Erlandsson (C) begripa ändå.
Om inte kan han fråga vilken sparare som helst som sparar i bank.
Marknadsekonomin fungerar! Det är de som verkligen producerar som står för bonusarna och aktieutdelningen genom att avstå från den betalning de är värda.
./.
Andra bloggar om: Centerpartiet, Eskil Erlandsson, mjölk, bönder, Arla, direktörer, sparande, bonusar, löner, djur, livsmedel, producenter, utredningar, affärsmän, jordbruk, kor, banker, aktieutdelning, Arla, priser, mat
Inlägg (RSS)
Just, det var liksom denna effekt av en allt friare marknadsekonomi som föranledde människor, en gång i tiden, att gå samman och starta kooperativa föreningar, där vinsterna inte skulle hamna hos feta kapitalister utan hos föreningens medlemmar. Ex böndernas kooperativ, Jordbruksbanken, och arbetarnas, Konsum och Sparbanken. Sedermera stals de här organisationerna från människorna, och en skur av propaganda dolde stölderna.
Kerstin:
Lustigt att du säger det, för Arla var från början böndernas mejeriförening som bara skulle gynna sina bönder. Nu är Arla danskt, utan att bönderna begripit hur det gått till, och företaget ägnar sig åt allt möjligt utom att se till att mjölkbönderna får så mycket som möjligt betalt.
Åtminstone är det vad åtskilliga mjölkbönder påstår.
För att inte tala om vad de tycker om Scan!
Till och med LRF får en släng av sleven ibland, har jag förstått.
Tipset är att aldrig nämna ordet Arla i närheten av en mjölkbonde, risken att man får en högaffel genom kroppen är avsevärd om man gör det.
Lasse: ”Tipset är att aldrig nämna ordet Arla i närheten av en mjölkbonde, risken att man får en högaffel genom kroppen är avsevärd om man gör det.”
Njae…du har nog fel där, Lasse. Svenska bönder är lika mjäkiga som svenska arbetare. Vi knyter helst näven i byxfickan och tiger still. I alla fall i jämförelse med fransmännen. Måste vara något med vårt sävliga kynne?
Morris:
Mja, något ligger det i vad du säger. Klaga går bra, men göra något åt det är svårare. Men inte omöjligt, i Hägsbytrakten var ett antal bönder förbannade på det låga priset de fick för sin mjölk och gick ihop och startade ett eget mejeri, Emåmejeriet. Det ägs av bönderna själva.
Delägarna får en krona mer per liter mjölk än om de varit kvar i Arla. Åtminstone var det så för ca ett år sedan.
Så det finns de som gör något.
Fast jag gillar de franska bönderna. Hur var det? Var det inte någon ilsken fransk bonde som med sin traktor formligen massakrerade någon McDonald?
Av ren nyfikenhet: varför skulle den socialistiska planekonomin leda till att bönderna fick mer betalt? Vad skulle hända med priserna? Vem skulle bestämma över allting, hur skulle besluten fattas?
Låt mig föregå ditt svar med en gissning. Bönderna skulle kunna sälja sin egen mjölk i egna affärer och ingen ”profit” skulle gå till någon ägare. Okej, fint, men investeringarna i dessa affärer och all byråkrati runt omkring då? Ska bönderna ta ansvar för- och arbeta i affärerna? Antagligen inte, de skulle nog ha sin egen personal, så vem betalar den personalen? De får antagligen en del av intäkterna för mjölken, men varför skulle den personalen då med på att ge bönderna en större andel av intäkterna än du påstår att dagens ägare gör? I så fall verkar det ju inte handla om marknad eller ej utan om att dessa personer av nån anledning skulle vara mindre själviska. Eller? Det kan ju lika bra vara så att det är bönderna som är själviska som vill ha mer pengar på bekostnad av de som driver butikerna, inte sant?
Ja, jag är mycket nyfiken på hur du ser på detta. Hur skulle mjölkförsäljning och fördelning av resurser se ut i ditt planekonomiska samhälle?
Och nu återstår bara den sista spiken i Facken så är vi tillbaka till 1870.
Francisco:
Fråga bönderna som sedan urminnes tiden gått ihop om både fackföreningar ( ex v LRF) och företag ( ex v Lantmännen, Scan, Arla, Skånemejerier, Emåmejeriet osv osv) sedan mängder med år tillbaka.
Men Lasse:
Francisco har inte fattat att de där kooperativa föreningarna inte alls är statliga, utan privatägda – av föreningens medlemmar.
PS:
Dessutom har Francisco inte fattat att vartenda privatägt företag är en planekonomi, samt att många företag ägs av stora grupper av människor tillsammans, av aktieägarna nämligen.
Kerstin:
Han har säkert inte heller fattat att trots många aktieägare i ett företag så kanske alla utom en inte har ett enda dugg att säga till om när det gäller företagets skötsel.
Ändå betraktas det som demokratiskt!
Förklara det, den som kan.
Det var naturligtvis inget svar på frågan, vilket inte förvånar mig, men jag försöker igen.
Ni hatar både marknaden för att den missgynnar bönder, i det här specifika fallet. På en annan arena än marknaden tror ni att bönderna skulle få mer betalt. Då undrar jag: vilken är denna arena, hur fungerar den, vem tar besluten, hur beter sig människor på den? Ni menar att problemet är de onda ägarna som roffar åt sig en större del av kakan, men det har ju inte med marknaden att göra, bara med ägarformen. Om vi ponerar att ni faktiskt inte är motståndare till marknaden utan till själva ägandeformen så undrar jag: vilka är det som ska äga affärerna i ert system, och varför skulle de människorna inte vara intresserade av en större del av kakan? Varför skulle de främst arbeta för böndernas intressen och inte sina egna? Och vad har det i så fall med politik att göra?
Jag förstår att det är bekvämt att låtsas som att det är jag som inte förstår, men det är ganska uppenbart att så inte är fallet. Lasse klagade på ”marknadsekonomin”, men nu låter det plötsligt som att felet ligger någon annanstans. Så hur ska ni ha det?
Francisco:
Nej, jag hatar inte marknaden för att den missgynnar bönderna. Jag hatar dessutom inte marknader sådär i allmänhet, men jag har ganska många sura åsikter om finansmarknaden, som är en av flera sorters marknader och en som skinnar oss alla inpå bara benen.
Sedan, bönderna vill förstås ha mer betalt för mjölken, kunderna vill betala mindre. De skulle kunna mötas på halva vägen om det inte fanns snikna mellanhänder som delade ut gigantiska bonusar till varandra. Det var ungefär detta som var tanken och målsättningen hos folkrörelserna en gång.
Bra Kerstin, då är vi överens om att det inte är marknaden det är fel på. Snarare tvärtom: marknaden är ju till för att föra fram de mest effektiva alternativen, och om dessa mellanhänder är så onödiga, om de bara roffar åt sig pengar utan att tillföra något som helst värde, då borde de ju försvinna i konkurrensen. Om du märker att din slutsats blir en självmotsägelse, kontrollera då dina premisser. Du kommer att märka att åtminstone en av dem är felaktig.
Francisco:
Haha, nej marknader är inte några perfekt fungerande historier, även om de kan fungera skapligt – ibland :-). Det är därför det behövs kooperativa motkrafter också, liksom reglerande lagstiftning mm.
Värt att notera att en fri marknad per definition tillåter kooperativ. Om Bönderna inte gillar Arla kan de väl starta egen distribution, det har ju uppenbarligen fungerat tidigare. Om Arla är onödiga så sluta sälj till dem!
kalle:
”starta egen distribution”
Det är exakt det de gjorde med Arla. Dock tog andra intressen över mot ägarnas intentioner…
En fri marknad är inte fri från eget ansvar. Ägarnas intention måste sammanfalla med ägarnas faktiska styrning för att önskvärt resultat skall uppnås. De ca 8000 bönderna som äger Arla Foods har en röst var så i en sann demokratisk anda så är det också vad som sker. Detta innebär givetvis att kanske inte alla är överens samtidigt. All skylla ifrån sig när man äger verksamheten förstår jag inte.