Hur bygger man upp ett politiskt hat som gör vissa människor till mördare? Svaret är rätt enkelt; genom att inte diskutera politik. Det finns enkla knep som borgarna gjort till skön konst. Ofta med hjälptrupperna i pressen.
Vi kommer ihåg borgarnas hatkampanjer mot Mona Sahlin, Lars Ohly, Olof Palme och Göran Persson. Allihop har blivit angripna med argument som inte har minsta med den politik deras partier driver. Snart är det dags för Håkan Juholt att bli ifrågasatt, inte för sin politik, för den klarar borgarna inte av att bemöta, utan som person.
Vi har redan skymtat vad som kan komma att hända; hans fru har begått brott. Som hon blivit dömd för och sonat. Ändå ska hennes man som inte har med saken att göra hånas för sitt val av fru. Kan man inte välja rätt hustru kan man givetvis heller inte sköta landet, är budskapet, om än inlindat.
Olof Palme beskylldes för sinnessjukdom och påstods åka in och ut på Beckomberga sjukhus. Han beskylldes för att förråda Sverige till Sovjet. Moderata ungdomsförbundet tapetserade Stockholm, ja hela landet, med nidbilder av honom. För att inte tala om att det var Palme som bjudit in de Sovjetiska ubåtarna i skärgårdarna.
Lars Ohly beskylls för kommunism á la Stalin. Får Ohly något att säga till om är budskapet att då får vi ett svenskt Gulag där alla som inte tycker exakt som Ohly kommer att spärras in på tid och evighet. Svält kommer att råda och yttrandefrihet och själva demokratin kommer att avskaffas. För att inte tala om rätten att välja politisk inriktning vart fjärde år.
Mona Sahlin avfärdades med att hon var kvinna. Ett misstag med ett kontokort användes för att få folket att hata henne som fuskare med statens pengar. Hon klädde sig fel. Hon skulle inte klara jobbet om hon fick chansen. Hånet av henne inför senaste valet visste inga gränser när Expressen förnedrade henne på löpsedel efter löpsedel en vecka innan valet. Till och med barnen ville inte veta av henne trumpetades det ut på löpsedlar.
Göran Persson byggde ett hus han inte borde gjort. Det var för stort. Det var fel sorts hus. Han påstods snattat godis vilket bevisades av kvällstidningsfotografens bilder. Framförallt hade han fel kroppsvolym, och sådant passar utmärkt att håna när man inte kan bemöta politiken.
Varför tar man inte upp att det inte diskuteras politik längre? Det diskuteras personliga saker som inte har ett enda dugg med politiken. Långsamt byggs det upp ett hat som kanske förr eller senare resulterar i att någon störd person tror sig göra nytta för samhället genom att våld mot den som utsätts för hatet.
Är enda chansen att få en bostad får de som är emot utförsäljningen av allmännyttan absolut inte köpa en bostadsrätt. Att vilja ha en annan politik ska innebära att man ska ställa sig vid sidan av samhället om man inte håller med, i annat fall kommer hatet i borgarpressen som på beställning. Man ska fortsätta vara bostadslös för att bli respekterad för sin politik.
Problemet med politikerhatet är att det frammanas i små, små steg, ofta kan de som ägnar sig åt det säga att det är ironi eller skämt. Som Palmes utförsäljning av Sverige till Sovjet, eller MUF:s nidbilder. Ändå fastnar det som sanning i många fall. Fast bara om det gäller vänsterpolitiker. De andra har hela pressen på sin sida.
Politikerhatet byggs långsamt upp genom spridande av lögner, nedslag på felaktiga detaljer i ex v ett långt tal där det går att hitta små, små fel. Och eftersom ingen människa, utom borgare, är perfekta så kommer politikerhatet att fortsätta byggas upp inför varje val.
Kan man inte bemöta sina politiska motståndare genom politiska argument kan man åtminstone se till att bygga upp ett hat i stället. Det kan vara minst lika effektivt. Åtminstone för de som inte klarar av att tänka själva. Det är mycket lätt. Bara ljug. Till slut kommer lögnen att bli sanning och då är målet nått.
Börja tänk!
./.
AB, DN, 1, 2, 3, 4, 5, 6, SvD, 1, 2, SvD, 1, 2, Exp, 1, 2, 3, Dagen, 1, SVT, 1, RV, O&b, BA, Vargek
Andra bloggar om: Hat, politik, politikerhat, Palme, Göran Persson, Lars Ohly, Mona Sahlin, hån, Expressen, löpsedlar, argument, lögner, Sovjet, ironi, skämt, MUF, nidbilder, Sverige, borgare, Moderata ungdomsförbundet, Stalin, Gulag, arbetsläger, val, väljare, pressen, hatkampanjer, barn, propaganda, lögner, Juholt, detaljer, tal, brott, hustrur, fruar, mördare, Stockholm
Inlägg (RSS)
Du har här skrivit en helt perfekt analys av borgarnas hatfyllda mediakampanjer mot socialdemokratiska politiker. Jag har inte i NÅGON vänstertidning (eller socialdemokratisk!) läst någon bättre än denna. Vill bara tillägga att borgarnas totala mediadominans – nittio procent av dagstidningarnas ägare är borgerliga och SVT citerar alltid dem i sina kommentarer – har ju i realiteten satt demokratin ur spel. En vänsteropposition krossas obönhörligt av detta propagandaövertag.
Ulla Johansson
Hat har redan skapats av media i Sverige innan offren är begravda och flera kämpar för sina liv.
Här blandar man in politik och sorg på ett sett som är under all kritik för alla drabbade och politiker som pekas ut som medskyldiga till terrorattentatet.
Att vi har chefredaktörer i Sverige som tillåter denna orgie av hatkampanjer och politisk propaganda innan något är klarlag är ytterst skrämmande.
Kan man beskylla media för hets och uppmaning till terrorbrott när det smäller igen?
När Breivik steg i land på Utöya i poliskläder och sade sig vilja både informera och hjälpa – så är det bara en ynklig gradskillnad från vad vår statsminister Reinfeldt och hans kompisar ägnar sig åt i marknadsföringssyfte då de ger sig ut för att vara ”ett arbetarparti” och snor sossarnas retorik och repliker.
Det man inte kan göra själv det kopierar man, det vet man i Kina och i alla andra kriminella sammanhang. Höger och extremhögern har faktiskt mycket gemensamt. Norge har nu fått sin egen Bin Laden inspirerad copycat, liksom Sverige har fått sin egen Stalin i Reinfeldts tolkning. Det gemensamma för dem är den minimala känslan för samhället, för helheten.
De hemska händelserna på Utöya visar mycket tydligt att det är hatet/aggressionen/ondskan som är aktivt, dynamiskt och
uppfinningsrikt medan tilliten, solidariteten och godheten spelar den passiva rollen. Om vi vill ändra denna dynamiken i denna rollfördelning bör de goda frivilligt avstå från sin trevliga soffa och bli aktivare än ondskan i solidaritetens namn.
Det farligaste vi kan utsätta oss själva för är att förvägra debatten, hur dum vi än tycker att den är så måste den tas. Det är en del av det vi kallar för demokrati. Många människor klarar inte av ett intellektuellt utbyte med andra som inte delar deras åsikter helt eller delvis, det brukar i dagligt tal kallas trångsynthet.
Det är sällan så att trångsyntheten gör att man håller sig tillbaka i olika forum, tvärtom. I stället så slår man sina teser i huvudet på alla som ifrågasätter dem, de blir till ett mantra, något som blir förbjudet att ifrågasätta, ett tabu.
På detta viset har våra politiker ofta agerat i Sverige, den fria debatten är en chimär, ett bländverk. Rädslan för att folk ska börja göra sina egna analyser av sin samtid och därmed börja ifrågasätta de politiska sanningar som serveras kan skämma slag på vilken partistrateg som helst.
Vad vi har sett de senaste två åren är hur debatten om bl.a. vår invandringspolitik har flyttats från en hoper skränande högerextremister över till den politiska agendan och enligt mitt tycke fått ett oproportionerligt stort utrymme. De etablerade politikerna, vana vid vid de gamla tingens ordning tog inte detta på alvar utan följden blev att ett nytt parti kunde vandra in i vårt parlament.
De (SD) har således analyserat och fångat upp ett vitt område på den politiska kartan, ett område förnekat av de tidigare politiska partierna. Nu, i eftertankens kranka blekhet har man förstått att man begått ett misstag och försöker med alla metoder avlegalisera SD och behänga dem med en rad olika epitet av negativ art. Att ta debatten med dem och de blir kallade medlöpare, att inte ta den och de kan står obemötta. Kvar återstår att med olika mer eller mindre parlamentariska metoder solka dem, att framställa dem varandes icke rumsrena.
Kommer denna politiska förtalskampanj att lycka. Kortsiktigt kan säkert vissa effekter uppnås i kölvattnet av Norge massakern. Långsiktigt så måste de ta tag i den misslyckade invandringspolitiken, de måste återta initiativet politiskt. Det hjälper inte att sitta och kasta grus i sandlådan som ett litet barn.
I väntan på detta så röstar jag på Sverige Demokraterna då de, på gott och ont, är de som fört vår tids största socialpolitiska fiasko upp till ytan…
Tack för ordet!
Du har satt fingret på spiken. Det är inte längre politik som debatteras i våra medier, t.o.m i SVT sitter man i sofforna och diskuterar form istället för innehåll. I den media som är satt att göra ett av de viktigaste jobben när det gäller att skapa förutsättningarna för det demokratiska samtalet sitter det retorikexperter eller professorer i statskunskap i sofforna som diskuterar hur de olika politikerna framför sina budskap.
Kolla gärna hur statsvetaren Jenny Madestam förs fram som en ekonomisk expert istället för det hon verkligen är, statsvetare … detta är ex på de små stegens väg när det gäller att övertyga hemmaopinionen i en viss riktning. Samma ”expert” återkommer också ofta i den licensbetalda teve-soffan.
Hur intressant är det??? Mycket anser jag, eftersom det handlar om statsunderstödd indoktrinering som i det här fallet utnyttjas av Svd för att kritisera Juholt. De som kallar sig för den tredje statsmakten isynnerhet om den är statsunderstödd har ett ansvar som de inte lever upp till idag. De riktiga experterna lyser med sin frånvaro i de politiska sammanhangen, både vad gäller de ekonomiska som politiska följderna av de politiska beslut som fattas i riksdagen. Istället har man inrikespolitiska kommentatorer som har blivit experter genom att ha jobbat på SR eller SVT under en lång följd av år. De är på inget sätt experter på det de är satta att granska, istället verkar de ha en egen politisk agenda tillsammans med vissa nyhetsjournalister på Aktuellt som de energiskt jobbar på. Undantaget är Bo Inge Andersson, som heller inte kommenterar inrikespolitik men han har alltid fokus på innehållet istället för formen, vilket är uppfriskande.
Artikeln i dagens Svd av Expo är förståelig, men tyvärr kommer den bara att ytterligare öka de politiska motsättningarna, jag tror mer på den inställning hela Norge har visat på, nämligen att fokusera på det goda i sin politik istället för att peka ut de som de inte anser platsa där.
Ulla:
Jag tror faktiskt att det är mer än 90 procent.
Tack för ditt omdöme.
Bengt:
Hatkampanjerna har pågått i årtionden. I första hand mot ”vänstern” i alla dess skepnader, som välfärd och annat oknytt. Det hatet kommer man att fortsätta odla.
Klara:
Din uppfattning är nog numera, tyvärr, en utopi. Nu råder egoism och det leder till hat mot alla som förespråkar jämlikhet och rättvisa.
Kenta:
”De (SD) har således analyserat”
Det är just det de INTE gjort. De har möjligtvis exploaterat myter, okunskap och ren dumhet.
För övrigt heter inte partiet det du tror. Du kan ju börja med att ta reda deras riktiga namn.
Ja tack, mer politik och ingen personhets. Mer argument och debatt. När börjar vi?
@Anna, inte idag, tydligen… kålsuparna är upptagna.
Tack för en stark artikel!
Frågan är hur man vänder utvecklingen från personifieringen. Jag har inga svar men visst vore det lämpligt att åtminståne riksdagen kunde föregå med gott exempel genom att fastställa ett andtal ”debattetiska regler” där tex personpåhopp (eller ovidkommande insinuationer) innebär omedelbar ”utvisning” ut ur salen. Talmannen får då rollen som domare, i vanlig ordning.
I stället för (privat-)personernas strid låt våra politiska debatter vara idéernas strid!
Anna:
Förmodligen börjar vi först när tidningarna inte längre är borgarnas megafoner. Vi lär få vänta!
Nebbiolo:
Tack själv.
Ditt förslag är faktiskt inte så dumt, det tål att tänka på. Frågan är bara om det kommer att finnas några borgare kvar i riksdagen om ditt förslag genomförs?
Men är det verkligen så illa att folk i allmänhet ”tror” stenhårt på vad hellst det råkar stå i någon Borjarblaska?
Men sedan när jag tänker på ”lockbetet”(Jobbskatteavdraget)och mera pengar i Plonboken, sägas var och varannan minut i media (före valet),att det kan inte vara sant med ett dylikt ynkligt försök till röstfiske från Borgarna, att det kan inte finnas idioter som går på ett sådant billigt trick?
Ack va fel jag hade!
Folk gick på skiten, inte bara en gång utan flera gånger!