När man är ute och går i skogen i Småland kan man ha tur, eller otur beroende på vad man tycker, att träffa på en sån här som står och nöffar misstänksamt mot den där typen med kamera.
|
7 Svar på “Sötnos i skogen”
Lämna ett svar
|
|
Inlägg (RSS)
En illustration av jägarnas förakt för oss alla andra. Vilket är nästa djur som de skall plantra ut för att det kan vara intressant att jaga? Mufflon?
De där har vi utanför trädgården, och jag gillar dem inte alls och är gladast om jag slipper se dem. Det räcker med spåren efter deras framfart.
Men det var ju ett fantastiskt foto, hur har du lyckats ta det- de är ju otroligt skygga och svåra att få syn på? Var det ett halvtamt vildsvin tro? Nyligen rymt?
Skickligt ovsett :-). Grattis.
Kerstin:
Det gäller att gå tyst. Det var egentligen två, men när jag försökte förflytta mig i sidled åt vänster för att få en bättre bild reagerade de och drog som skållade råttor. Man har inte många sekunder på sig efter att de fått syn på en om man ska hinna ta en bild.
Det ser ut som om du är oroväckande nära. Kan inte såna där svin vara lite aggressiva!?
Jag tror som Kerstin, det var nog inte det vildaste vildsvin du träffade. Men det är himla vaket att få en bild på kräket på så nära håll.
sign ”Avis igen”
Tomas:
De är inte aggressiva. Men de är som alla andra djur, kommer man ex v mellan suggan och hennes kultingar skyddar hon sina ungar, då bör man passa sig. Grejen är att man aldrig kommer i den situationen. Det är farligare att åka bil eller korsa gatan när man ska köpa en tidning.
Jinge:
Som du ser är jag iaktagen, han såg mig efter första knäppet med kameran, bilden ovan är den andra. Någon tredje bild blev det aldrig för de stack blixtsnabbt därifrån. När jag fick syn på dem stod de och bökade och åt för fulla muggar. Antagligen hördes jag inte på grund av det oväsen de själva förde.