Alla ungdomar vill bli kändisar. De är till och med beredda att förnedra sig i larviga tv-program för att bli upptäckta. Det senaste är att även jobbsökande, både ungdomar och vuxna, måste börja uppträda inför en jury.
Det är SJ som inför anställning av nya tågvärdar låter de arbetssökande uppträda inför en jury under tre minuter. Dels ska de göra ett utrop på engelska och dels ska de svara på juryns frågor sedan tjuter en visselpipa och nästa arbetssökande intar scenen.
Det här öppnar oanade möjligheter.
Ska läkare tävla om vem som snabbast vässar en skalpell. Eller vem som till en patient med obotlig cancer kan framföra beskedet så att patienten uppfattar det som något positivt.
Kommer vi att uppleva hur polisen som kommer hem till den trafikdödades fru med beskedet säger när hon öppnar dörren:
– Är detta änkan Svensson?
– Nej, det är fru Svensson.
– Ska vi slå vad?
Den polisen vann säkert uttagningen till polisskolan!
Kommer juryn vid flygbolaget som ska anställa piloter bedöma deras lämplighet efter hur de framför beskedet att planet tyvärr råkat ut för motorstopp med att passagerarna nu kommer att få vara med om en mycket spännande nödlandning.
SJ är först ut, men jag fruktar att företaget lanserat framtidens anställningsintervjuer. Vi måste alla klara av att bli stå-uppare för att ha en chans på arbetsmarknaden i framtiden.
När alla anställda i framtiden inser att för att ha en chans på arbetsmarknaden gäller det att kunna framträda inför publik på en scen blir väl åtminstone en av följderna roligare firmafester.
Alla måste ju kunna göra något som tillfredställer en jury. Vi måste alla bli framstående scenkonstnärer om vi vill ha jobb.
./.
Andra bloggar om: SJ, tågvärdar, piloter, läkare, jobb, anställningsintervju, arbetsmarknaden, firmafester, publik, flygplan, nödlandningar, passagerare, skalpell, cancer, patienter, scenkonst, förnedring, poliser
Inlägg (RSS)
Om man kan steppa, spela banjo och exempelvis sjunga ”Violer till mor” samtidigt borde man väl kunna passera vilken audition som helst (förr hette det provspelning men med nysvenskan så får det heta audition) och kunna bli vad man vill: generaldirektör, sophämtare, you name it …
Björn:
Visst, numera är det ju inte så viktigt att man kan jobbet. Däremot måste man kunna snacka mycket strunt och det är väl det man vill få fram genom scenuppträdet. Fråga vilken bankdirektör som helst.
Livet har ju blivit en tävling, den som har mest prylar när han/hon dör vinner.
Det gäller att kasta tärningen rätt alltså.
Ja hur regeringens arbetslinje kommer att utvidgas vet vi ju inte ännu. Men vi kan ju vara säkra på att om de får fortsätta att styra ytterligare en mandatperiod så kommer deras arbetslinje att utvecklas till att omfatta det mesta i samhället. Och då räcker det nog inte med att arbetslösa regelbundet måste göra förnedrande uppträden, arbetskravet kommer nog ofatta det mesta som vi i dag uppfattar som välfärd, allt inom vård, skola och omsorg.
Tja, arbetsförmedlingens rekryteringsseminarier är också rätt så livade historier. Där är man ute och åker låtsaståg och ska presentera AF för sina medpassagerare, är på arbetsgivarbesök osv. Man kan också få träffa på en klagande kund osv. Tycks bli mer och mer av sånt här än vad det var förr.
Vilket liv:
Ja, vilket liv vi får.