Om detta sjunger Billie Holliday i 1900-talets bästa sång.
|
Nu om inte förr borde det ha gått upp för alla att man inte kan lita på moderater. Vi kommer nämligen ihåg vad Fredrik Reinfeldt sade under senaste valrörelsen. Den så kallade Ipred-lagen närmar sig med stormsteg. Trots Fredrik Reinfeldts påstående att hans parti aldrig skulle medverka till ”att jaga en hel ungdomsgeneration”. Orsaken till Ipred-lagens införande sägs vara att man vill skydda upphovsmännen, de ska få betalt för sitt jobb. Och det kan man väl hålla med om. Är det verkligen upphovsmännen som tjänar mest på Ipred-lagen. Nej, får man tro Jonas Almquist som idag skrivit en debattartikel i AB så är det inte upphovsmännen man i första hand vill skydda med Ipred-lagen. I själva verket är lagen till för dem som INTE är upphovsmän. De som kommer att tjäna mest på lagen är skivbolagsdirektörer och skivaffärer. Det vill säga de som inte är några upphovsmän. Hur är det? Om jag har skivor med, säg Evert Taube, som jag lagenligt köpt och betalat men ändå tankar ner någon låt som jag redan har på skiva, kommer det att förbjudas? Jag menar, Evert är ju död, så han som upphovsman förlorar inte ett öre på att jag tankar ner en av hans melodier. Däremot kan man tänka sig att en och annan skivbolagsdirektör går miste om några spänn. |
Men det gör han å andra sidan också om jag drar en sladd från min stereoapparat och spelar in samma låt på datorn i akt och mening att göra en kopia på min redan inköpta skiva att ta med till sommarstugan. Och det är ju fullt tillåtet, även efter Ipred-lagens tillkomst om jag förstår rätt. Om nu moderaterna och alla andra förespråkare för Ipred-lagen som säger sig vilja värna upphovsmännen menar vad de säger så måste givetvis nedtankning av musik gjord av redan avlidna upphovsmän bli tillåtet. Visserligen kan man överlåta upphovsrätten till en arvinge ett antal år, men eftersom Ipred-lagen bara sägs ska skydda den som gjort verket, så kan den givetvis inte gälla några andra. Debatten är ju entydig på den punkten: ”De måste kunna få betalt för sitt jobb!” Jag har flera gånger dragit en kabel mellan min stereo och datorn för att kopiera gamla LP-skivor till CD-skivor. Det är hur lätt som helst. Men det är ännu lättare att tanka ner samma låtar från nätet, om de kan hittas, vilket jag inte alltid lyckas med. Men är det tillåtet? Jag menar, jag har redan köpt låtarna lagligt. Säg att jag hittar den låt som av tidningen Times utsågs till 1900-talets bästa låt alla kategorier nämligen ”Strange fruit” med Billie Holliday som jag har i flera varianter både på LP och CD, på nätet och tankar hem den. Är det då lagligt? Jag har ju redan köpt den flera gånger om. |
Se också AB, AB1, AB2, AB3, SvD, SvD1, DN
Andra bloggar om: Ipred-lagen, upphovsrätt, artister, Evert Taube, Billie Holliday, Strange fruit, CD, LP, Times, kopiering, stereo, låtar, upphovsmän, dator, Internet, fildelning, betalt, Fredrik Reinfeldt, moderater, musik,
Inlägg (RSS)
Du skriver om allt, enligt rubriken. Ja, det är uppenbart …
Du vet uppenbarligen inte hur uppenbarligen vad upphovsrätten innnebär. För att ta musik som exempel: Kompositören har rätt att få ersättning när verket spelas in eller spelas upp i t ex radio eller på TV. När kompositören dött övergår upphovsrätten till hans arvingar under 70 år.
Du förstår uppenbarligen inte att det är fler än kompositören som är beroende av att lyssnare betalar för musiken. Inspelningsstudion, ljudtekniker, tryckningen av CDn, distributionen till affärerna, allt kostar eftersom ingen klarar av att arbeta gratis.
Du är uppenbarligen inte en konstnär, musiker, filmmakare eller någon som arbetar för att sprida konstnärligt material.
Jag föreslår att du skaffar dig lite kunskap om det du har åsikter om.
Sverker:
Visst, allt det du påstår känner jag till. Men debatten handlar inte om det, som du kanske hört. Det heter hela tiden att upphovsmannen, det vill säga den som skapat verket, ska ha rätt till ersättning. Inga andra.
Ska alla dem som du räkar upp också ha ersättning borde det framgå i den allmänna debatten, men det gör det inte.
Man måste ha förståelse för att ”konstnär, musiker, filmmakare eller någon som arbetar för att sprida konstnärligt material.” är de enda som får stjäla lagligt från andra artister. Då kallas det ju nämligen för konstverk, och då befinner man sig ungefär på samma nivå som knugen d v s man kan inte straffas.
I artikeln står det att STIM är emot IPRED. På STIMs hemsida står det att STIM är för IPRED.
Mycket bra funderingar som jag själv haft. Men hur får vi någon av de som tycker IPRED-lagen är bra att svara på de här frågorna? Vi skulle verkligen behöva få de i riksdagen att börja tänka på de fundering vi har, istället att de gräver ner huvudet i sanden i vanligt maner.
Men Lasse,
du måste ju förstå att barnen till upphovmännen bör ha rätt till ekonomisk kompensation för att deras upphovande föräldrar hade så mycket att stå i med allt upphovandet att de inte hade tid för dem, och de därför blev allvarligt psykiskt skadade. Sedan har förstås barnbarnen rätt till ekonomisk kompensation för att deras föräldrar var psykiskt störda pga av sina upphovande föräldrar, vilket de i sin tur tog psykisk skada av. Så det är klart att alla upphovade verk måste skyddas minst 70 år efter upphovarnas död.
Kerstin:
Ja, så är det givetvis. Fast vad säger då alla de som ständigt predikar arbetslinjen som det enda tänkbara?