|
Professor Bo Rothstein kräver i dagens Expressen att kungahuset och speciellt prinsessan Victoria ska be om ursäkt för sitt stöd till Hitler och nazismen. Osaken är det brev som Kung Gustav V skulle skicka till Hitler, men hindrades av dåvarande statsminister Per-Albin Hansson. Brevet blev i stället uppläst av kungen för Tysklands ambassadör med uppmaning att framföra innehållet till Hitler, vilket också gjordes. I brevet lyckönskas Hitler av Gustav V till framgången i utrotningskriget mot Sovjetunionen och dess folk och kungen försäkrar Hitler att majoriteten av svenskarna delar Hitlers politik. Sällan har väl ett krav på en ursäkt varit så väl motiverad som denna. Att Sveriges konung hyste de största sympatier för nazismen och Hitler har inte direkt varit någon hemlighet för dem som velat veta, men ändå sopar man detta faktum under mattan i den offentliga debatten om Sveriges roll under nazitiden. Problemet är att man också borde be en annan grupp människor om ursäkt, nämligen kommunisterna. Både kommunisterna i Tyskland och Sverige var de enda som stod upp mot nazismen och Hitler. Alla andra var medlöpare i mindre eller större grad. |
De tyska kommunisterna var de första som deporterades till utrotningslägren och i Sverige internerades kommunister i arbetsläger och deras enda tidning, Norrskensflamman, belades med transportförbud. Att Sverige, som även då hade yttrandefriheten inskriven i grundlagen, bröt mot sina egna lagar för att stötta nazsismen är en skandal och bara detta enda faktum borde rendera de svenska kommunisterna en ursäkt. Att vi också lät närmare tre miljoner tyska soldater färdas genom Sverige både till lands, till sjöss och i luftrummet för att mörda ryssar borde också bli föremål för en ursäkt till det ryska folket. Sovjetunionen förlorade ca 27 miljoner människor i tyskarnas utrotningskrig med benäget bistånd från Sverige och inte minst det svenska kunghuset. England förlorade ca 278 000 och USA ca 314 000. Vilket säger en del om vilka det var som gjorde jobbet att återge Europa friheten. En ursäkt till dagens ryssar, de tyska och svenska kommunisterna är det minsta Sverige borde kunna göra. Den svenska ynkedomen från 30- och 40-talen är det försent att göra något åt. Bo Rothstein har rätt! |
Läs Bo Rothsteins artikel i Expressen.
Andra bloggar om: Tyskland, nazism, Hitler, Sovjet, kommunism, ursäkt, krig, Sovjetunionen, Norrskensflamman, yttrandefrihet, Per-Albin Hansson, kungahuset, Victoria, kungen, Gustav V, dödsläger, arbetsläger, Bernadotte
Inlägg (RSS)
Att blanda ihop ursäkter med fastställande av historiska fakta låter tveksamt. I det ena fallet är det ett politiskt beslut, i det andra vetenskapligt arbete. Och då slutar det förmodligen med att fakta får stryka på foten för vad som är politiskt bekvämt för ögonblicket. Det är bättre att försvara historievetenskapen och försöka bli av med konstigheter som ”Forum för levande historia”.
Björn:
Det ena utesluter väl inte det andra?
De historiska faktumen är redan klarlagda, problemet är att många inte vill höra talas om vad resultatet är.
Jag håller med om försvaret av historievetenskapen. Forum för levande historia borde läggas ner snarast!
Det finns säkert en massa idiotiska förklaringar till varför V-gurra skrev brevet. Själv har jag inget problem att be vem som helst om ursäkt för brevet, trots att jag lika lite som Victoria var född när brevet skrevs. Att hon hade oturen att bli född i släkten rår hon inte för, och det ger henne knappast mer skyldighet till att be om ursäkt än vem som helst av oss.
Mina föräldrar sa mycket dumt om svarta människor, men inte känner jag det som mitt ansvar.
Principen att be om ursäkt, skulle innebära att Per Albins efterträdare måste göra avbön för inspärrandet av svenska kommunister i arbetsläger. Ja, många fler borde göra avbön eftersom det var samlingsregeringen som beslutade om åtgärden. Minns jag rätt var det bara liberalerna som reserverade sig mot beslutet.
Kommunisterna var definitivt emot nazism, men hade en väldigt låg profil efter krigsutbrotten i sep 1939. Stalin hade ju i förbund med nazismen startad kriget och delat upp Östeuropa. Ordningen återställdes först när Hitler överföll Sovjet.
Frågan är väl, när kan man dra ett streck över det förgångna eller möjligen hur länge ska man be om ursäkt för tokiga beslut och gärningar.
Jag kanske är fel ut, men jag undrar om inte det ena verkligen utesluter det andra. Termen ”ursäktsindustri” kommer för mig, en massproduktion av ursäkter som ändå inte leder någon vart annat än möjligen till en tvivelaktig moralism över det förflutna som inte stoppar (kanske ibland till och med understödjer) dagens övergrepp. Men … jag kanske är för pessimistisk och skeptisk igen?
Hans:
Om folket i Tyskland hade lyssnat på de tyska kommunisterna hade Hitler aldrig kommit till makten, och därmed hade inte Stalin behövt teckan en non-aggressionspakt med Tyskland. För övrigt kom initiativet från Tyskland efter att Sovjet nekats medverkan vid Münchenöverenskommelsen.
Björn:
Visst, en ursäkt betyder i princip ingenting annat än att den historiska verkligheten i bästa fall kommer upp till debatt. Men redan det är ett stort steg framåt.
Historieundervisningen om modern tid har en del att övrigt att önska. Fråga vem som helst om vilka det var som störtade nazismen. Jag har gjort det och svaren är inte upplyftande. Folk är inte medvetna om hur det gick till när Hitlertyskland besegrades. De tror, på fullt allvar, att nazityskland besegrades av England och USA…
När jag frågar om hur många soldater som transiterades genom Sverige under kriget så får jag alltför ofta svaret 50 000 – 100 000 och då tror den som svarar att han överdriver antalet. Till och med av såna som var unga vuxna när det pågick. Prova själv får du höra.
Man kan bli mörkrädd för mindre!
Lasse
Om och eller varför den pakten undertecknades finns det nog också många förklaringar till, men den undetecknades av två frivilliga parter som dessutom hemlighöll delar av pakten.
Sovjet ville inte visa den hemliga överrenskommelsen om att dela Östeuropa förrän efter sammanbrottet. Dessutom innebar avtalet exportmöjligheter till Tyskland. Denna export gjorde det snabbar möjligt för Hitler att visa sitt rätta ansikte med krig och elände.
Hans:
Nej, det finns inte alls många förklaringar till det. Historikerna är överens om att vid den tiden var det ”inne” att teckana pakter mellan länder. Sovjet ville medverka på västmakternas sida inför och under Münchenöverenskommelsen med förvägrades detta.
Då såg man helt enkelt om sitt hus.
Den amerikanske historikern Barbara Tuckman har skrivet en hel del om detta.
Att det förekommer hemliga delar i överenskommelser länder emellan torde inte vara någon nyhet, det gör det även idag.
Jämför ex v Sveriges överenskommelse med England och USA angående vårt spioneri mot Sovjet på 50-talet, vilket resulterade i den s.k. DC-3-affären som kostade ett antal svenska liv. När planet blev nedskjutet ljög den dåvarande s-regeringen folket rakt upp i ansiktet. De som inte tänkte trodde dessutom på vad regeringen sa!
Lasse,
nu är vi lite utanför ”ursäktsfrågan” men eftersom historia intresserar mig speciellt just för den ändrar sig vartefter mer information kommer fram så skriver jag detta.
Det är rätt att Sovjet inte var med på München konferensen i september 1938, vilket inte Tjeckoslovakien var trots att dom var föremålet för diskussionen. Sovjets version är/var att det var en komplott av västländerna för att isolera Sovjet och att dom därför närmade sig nazityskland istället.
I mitten av mars 1939 bröt Hitler Münchenavtalet och ockuperade resten av Tjeckoslovakien. Chamberlain förklarade efter detta att han skulle stödja Polen om landet blev angripet.
Sovjets officiella version av Münchenavtalet är tveksam bland annat därför att man strax efter avtalet föreslog man Storbritannien en allians mot Tyskland (18 april 1938) Förhandlingarna gick väldigt trögt på grund av ömsesidigt missförtroende. En av de svåra frågorna var att Sovjet ville ha rätt att marschera genom Polen, vilket polackerna inte gillade. Den 11 augusti träffades man i Moskva för att förhandla och parallellt med den diskussionen pågick alltså ett handelsavtal med Tyskland som avslutade den 19 augusti. Sovjet fick en kredit på 200 millioner riksmark (7 år) och levererade råvaror för 180 m riksmark inom 2 år .
Den 27 undertecknandes icke-angreppsavtalet med det hemliga tilläggsprotokollet där länderna delades upp mellan avtalsparterna.
Att icke-angreppsavtalet skrevs var som du säger vanligt under denna tid, men tilläggsprotokollet var faktiskt det som gjorde att Hitler öppnade kriget bara några dagar senare. Sovjet hann inte med utan behövde ett par veckor för att besätta östra Polen. För att komma tillbaka till ursäkter så tolkar jag sovjets medgivande om detta 50 år sedan som just en ursäkt.